Etikettarkiv: raznu

Mars 2015: 500k [en påse blandat]

500mars

Månaden innehöll högt och lågt kan man säga. Lyckades skrapa ihop 15 kilometer baklängeslöpning sammanlagt, en marathonjogg runt Stockholm och ett efterlängtat backpass i Nacka. Men efter att jag varit magsjuk helgen 21-22 tappade jag det mesta. Inga skor kändes sköna, knappt ett enda steg kändes avslappnat och lätt och psyket var i fritt fall. Jag har matat på ändå. För det är en få saker jag klarar av. Igår kväll under månadens sista skälvande timmar kände jag ändå lite hopp igen. Jag joggade i sakta mak och liksom bara väntade på att klockan skulle ticka upp i 500 km när jag mötte Branislav som var ute och “ultra”-tränade inför UTMB. Jag frågade vilket tempo han höll och han svarade ca 5.30 (m/km) så jag rättade mig efter det. Fyra kilometer pratstund senare lämnade jag av honom hemma hos sig och jag släppte på steget lite igen. Och där var det. Det där lätta, trippande flytet. Även fast det inte var helt hundra i varken kropp eller huvud så kändes de sista sju kilometerna lika korta som de gjorde i början av månaden. Hoppas, hoppas detta håller i sig nu. Jag börjar april hårt, med en vilodag!

Men vad har du i flaskan då? Och var har du den när du springer?

stadium_citat

Ca 20 000 km löpning senare kör jag fortfarande samma grej. Jag har genom åren testat flaskor från konkurrerande sportbutiker men de har helt enkelt inte hållit måttet. Korkar har gått sönder, de har läckt, klämbarheten har inte varit samma och de har inte funnits i färgen svart.

stadium2

Efter ett tag sätter sig en form vi kan kalla “slimmad”. Bekvämligheten är på topp. Efter alla dessa mil med gratisreklam kanske spons vore på sin plats? En flaska på gatan är bättre tio på en dammig hylla i butiken?

stadium5

Den enda gången jag tycker det är krångligt med flaska är vid baklängeslöpning, då ställer jag den inom räckhåll på marken så jag kan plocka den vid varvning.

stadium6

Fem mil med flaska? Ingen problem. Hur fort det hade gått utan? Förmodligen långsammare. Jag kunde helt enkelt skippa några av vätskekontrollerna.

stadiumsaft

Vanligtvis har jag saft i flaskan. Min mage tycker mycket bättre om vätska med kolhydrater än rent vatten. Saften fryser inte heller när det är kallt. Vissa sorter skummar lite väl mycket i flaskan och några smakar bättre än andra. Just nu är päron en favorit.

På sommaren när det är riktigt varmt kör jag dock med vatten för att även kunna hälla över huvudet. Då tar jag med mig extra godsaker att äta så magen inte börjar bråka alltför mycket.

Jag har faktiskt ändå funderingar på att eventuellt komplettera med vätskerygg någon gång. Har köpt en löparrygga, men har ännu inte införskaffat någon vätskeblåsa till. Tyvärr är det så att slangen/munstycket har en tendens att frysa när det är kallt och det är svårt att lyckas hälla vatten över sig när det är varmt. Det kan bli så att jag varierar. Någon gång i framtiden.

Vad jag är säker på är att jag även i fortsättningen kommer gå min egen väg. För det är den enda vägen för mig.

Vad har du i fickan Raz?

pockets

Det senaste tillskottet är gummisnodden. En riktigt smart lösning för underlätta fotografering och videofilmning med mobilen. Flaskan står stadigt och det går att “sikta” in sin där man vill ha fokus.

Glasspengar är givetvis en bra grej men… Det är 2015 nu och jag undrar var betalningslösningen för mobiltelefoner är (eller ögonskanning eller vad fan som helst!)? Framtiden, hallå?! Hur som helst har jag oftast med mig 40-60 kronor så det finns möjlighet att bjuda eventuellt sällskap på glass. Det är uppskattat.

 

Sprutt!

SPRUTT

För att fira återkomsten till raz.nu släpper jag ett nummer av Sprutt! Eller iallafall en framsida… 3660 som adress hade tjänat ut sin roll. Har lyckats överföra det mesta hit. Uppdatera er länkar!  Eller lägg till mig!

/Raz

Känslan – och varför.


9 minuter in i videon som svaret på frågan “Why do it?” -“It makes me happy. It makes me feel normal and whole.” och fortsättningen “As long as I´m running, everything is fine” efter det känner jag igen. Det går inte att jämföra sjukdomar men de här orden sätter verkligen fingret på varför.

Sightseeingmarathon i Stockholm

sthlm21kmara

Gärdet. Jag hade för mig att det var en smal grusväg här, men monstermasken måste spelat mig ett spratt på Stockholm marathon… Slakmotan märkte jag dock inte av då, trots att detta är just innan 21k på officella marathonbanan. Lite mindre tunnelseende den här gången.

feather4backa

Förra veckan kom leveransen av mina nya Adidas Adizero Feather 4. Mina 44:or väger 180 gram styck och de kändes bra i passformen från början. Visst, lite måste de springas in men andra rundan i dem blev 30 km och tredje marathondistans (42,2 km) så vi kan säga att det är fixat nu.

42ksthlmmars

Jag drog iväg tidig förmiddag. Ganska planslöst egentligen, förutom att jag försökte hålla hyfsat låg hastighet. Det fungerade utmärkt för 5-6 km men vid Stadsgården var det slut på lugnet. Förbannade finska färjefyllerister gick 4-5 i bredd på gångvägen som rymmer 2-3 i bredd som max. Jag fick hoppa ut i cykelfilen och köra superrusher när det blev luckor mellan cyklisterna. Efteråt tog det ett tag att lugna ned sig. Strandvägen var också jobbig med allt folk. Väl ute på Djurgården slappnade jag av igen. Kilometerna flöt på och jag loopade Vallhallavägen-Karlavägen och vidare nordväst. Vasastan var snabbt avklarad och någonstans här fick jag börja hushålla rejält med medhavda hallonsaften. Hornsberg var fint och efter några backar var det dags att passera Västerbron. En skön svalkande motvind mötte mig men steget kändes fortfarande lätt. Vid Årstaviken var det packat med folk som gick, cyklade och joggade. Jag kryssade mig fram med lätthet även här. Sprang om några stycken. Önskade nästan att de kunde se min klocka så de fick reda på att jag sprungit över 35 km. Men de tankarna gick snart över i fantasier om mat. Nu var jag hungrig och bestämde mig för att försöka avsluta i Sjöstan så nära Max som som möjligt. Sickla hade också varit ett alternativ men eftersom det passade nästan löjligt bra med dryga 2 km till marathon från Henriksdalsbron fick det bli det första alternativet. Först köpte jag en Zingo på Coop sedan åt jag ett Originalmål på Max. 71:an tog mig hem till mamma och pappa igen efter det. Solen sken och de cirka fem plusgraderna gjorde att det faktiskt blev en helt okej lördag i Stockholm. Att jag sprang ett milslångt backpass i min favoritbacke i Nyckelviken kvällen innan kan vi prata om någon annan gång.

Jogg.se

I början av oktober tog jag steget och blev betalande “Stjärnmedlem” på Jogg.se. Premien lockade förvisso (3 nr av Magasin Spring) men det var för mest för att visa min uppskattning till vad jag anser är Sveriges bästa löparcommunity. Bra upplägg och fantastisk gemenskap. Vi kan säga att det här också var någon form pay it forward då jag faktiskt fått två par urfina löparskor till skänks av lika urfina medlemmar på sajten.

joggstar_raz

 

 

Eftersom jag inte sitter på någon förmögenhet försöker jag ge tillbaka det lilla jag kan. Här om veckan var jag med och pratade om baklängeslöpning.

Jogg.se - Springa baklänges?

Klicka på bilden för att komma till artikeln.

 

Stockholm maskeradathon!

Stockholm marathon maskerad 2014

Att springa marathon i maskeradutstyrsel har legat en bit ner på min bucketlist men i helgen fick jag chansen och då tog jag den! Eftersom Stockholm Marathon-organisationen inte tillåter överlåtelse av startbevis eller namnbyte av de samma blev det till att fulfixa. Tråkigt att det är så men att planera in en mara ett år innan start är svårt och jag kommer aldrig att göra det. En dag eller två innan är lagom för mig. Jag vill inte att lopp kommer i vägen för min löpning.

Efter en mindre tweetup i mittcirkeln på Östermalms IP stack startnummer 7670 i väg till startgrupp E och väntan på skottet. Vätskebrist var ett orosmoln trots att det var svalt var det ju mer eller mindre en självklarhet att jag skulle svettas floder i min stora orange overall med linne och shorts under. Redan när startskottet ljöd hade jag svettat mig blöt i ansiktet under masken. Vägen fram till första vätskekontrollen kändes lång och det var många långsamma löpare att springa förbi trots att jag tog det jättelugnt. Mottagandet var lite som väntat. Publiken och framförallt barnen verkade gilla grejen. Medlöparna gav mer blandade reaktioner…

sthlm01_mask

Efter en halvmil låg jag på plats 3660! Därefter klättrade jag placeringsmässigt hela vägen till mål. Första milen var det extremt trångt och på Västerbron gick det inte ens att springa fullt i vänsterledet. Som tur var kunde jag ta rygg på en kille som nästan bufflade sig fram längst ute nästan på gatkanten till vänster ner mot Rålis. “Håll till höger! Håll till höger!” Min plan var att ligga just under 5-tempo för att ta mig runt på ca 3.30. Men eftersom jag startade så långt bak var det en bra bit fram till farthållarna därför passade jag på att ösa lite då och då när möjlighet gavs.

14131564588_30b7f9ac4c_z

Jag drack både sportdryck och vatten i alla kontroller hela vägen till ca 25 km, sedan började jag även hälla vatten över huvudet/peruken då solen spruckit igenom molnen ordentligt nån gång innan halvmarapasseringen. Steget kändes bra och jag kände mig pigg när jag passerade löpare efter löpare. Publiken jublade mer och mer ju närmare målet jag kom. Nu började även mer ljudliga kommentarer komma från medlöparna i stil med “Va fan…” och “För i helvete…” när de såg ryggtavlan på ett stort tält med lång peruk och dödskallemask susa förbi. :) Det är inget att göra något åt. Andra gången på Västerbron var det många sega ben kan jag säga. Jag tänkte lite som jag brukar tänka hemma när jag springer. 8 km kvar är ju ingenting. I 5-minutertempo är det 40 minuter och jag låg lite snabbare än det plus att jag visste att jag hade lite extra krafter när jag började närma mig sista kilometerna. Fram till näst sista vätskekontrollen hade jag klarat att dricka rätt (sportdryck) mugg och hälla rätt (vatten) över mig. Då fick jag en mugg som jag uppfattade skulle innehålla vatten. Hällde den över huvudet och jag kände hur det bara klibbade till och sög fast i överkroppen. Tur att det inte hände tidigare.

sthlm_marathon_tider_7670_3660_raz

Folkhavet längs sidorna sista kilometerna skrek som galningar när jag gled fram i min overall och perukhåret svallande i fartvinden. Här var det faktiskt nära att glädjetårar kom men kroppen höll sig med rysningar av njutning. Jag började närma mig mål och jag hade inte ens tagit ut mig trots utstyrseln!

sthlm_mask_goal

Väl inne på Stockholm Stadion kände jag att jag ändå ville ha ut lite mer av benen så jag drog på en kort superspurt sista femtio. Sluttiden blev 3.29.00, ganska exakt som planerat.

Och glöm inte att klicka på bilden ovan för att få se alla videor på mig från maran! Jätteroligt! ;)

Och till sist ett stort shout out till alla som hejade på mig utmed banan!

Ps. Det var skönt att få springa 20 km i shorts dagen efter. ds.