jogg.se

Gran Canaria 24-31 januari 2015

Therese köpte oss en sista-minutenresa till GC! Värme och möjligheten att springa i shorts och lätta skor i januari gör gott för min depression.

Hur vet man att det är en cykelbana? Den är grön med vita linjer, och folk går eller springer där.

Semesterns snabbaste femma var de sista 5k av 20 på söndagen. I sandstorm med Dunas de Maspalomas på ena sidan och stökigt hav på andra tassade jag fram i 3.55, 4.01, 4.11, 4.09. 4.00 (5k, 20.16). En bra dag på stranden är underlaget nästan optimalt för löpning. Det var det inte nu. Den lilla strandremsa högvattnet hade lämnat kvar var mjuk och fuktig. Stundtals fick jag ta mig upp och plöja i ökensanden i stället. Trots detta flög jag fram. Jag har ALDRIG haft så lätta ben. Jag kunde bara mata på som om det vore den mest självklara saken i hela världen. Det var inte många andra ute. Bilden ovan är tagen i dagsljus. Eller det som var kvar efter att sandstormen tagit sitt. Jag kanske mötte ett tiotal på den fem kilometer långa stranden. Lite som att vara på Skinnarmo-expedition fast utan allt det farliga.

Återhämtningsdryck.

Jag fick ihop 141,7 km från lördag kl 17 till lördag kl 09. Therese visade tydliga löparmaskintendenser och sprang 87,7 km. Vi täckte upp hela turistorten (Meloneras, Maspalomas, Playa del Inglés, San Agustin, Playa del Aguila och Bahia Feliz). En av dagarna sprang vi Maspalomas-Monte Feliz tur och retur (12k dit och 11k hem).

Vändning på toppen av Monte Feliz efter 12 km. Glad Therese.

Morgonjogg på stranden i soluppång. Jag svävar en bit ovanför sanden. Det är även känslan. Så lätta fötter. Magiskt. Tack Therese.

Serielöpning

Det händer att jag får frågan hur jag hinner springa så ”mycket”. När jag svarar att jag är sjukskriven på grund av depression möts jag av ord i stil med ”då förstår jag att du har tid” och ”vad skönt att ha tid för träning”, ”jag skulle också behöva vara ledig” och ”vad mysigt att bara vara hemma”. De två senare alternativen svider lite extra men det är en annan historia, nu vill jag fokusera på just tiden. Förra året (2014) var jag ute och sprang ca 467 timmar, dvs ca 1 h 15 min i snitt per dag. Eftersom det är en få ”mediciner” som lindrar depressionen litegrann tycker jag det är värt den tiden. En timme och en kvart av tjugofyra timmar på ett dygn. För att orka allt det andra jobbiga.

Många följer tv-serier för att slappna av och få ett avbrott ifrån vardagen. Jag springer. Jag springer hellre än att titta på serier. Här är några som jag inte sett: Boardwalk Empire, Vikings, True Blood, The Blacklist, Mad Men, 24, Game Of Thrones, The Wire, Dr Who, Arrow, Homeland, Breaking Bad, Dexter, The West Wing, Orange Is The New Black, Marco Polo, House Of Cards, Sherlock, True Detective, Shameless, Gothham, The Walking Dead, Sons Of Anarchy.

Listan är givetvis bara ett axplock av populära serier. Jag valde bort sitcoms då de avsnitten oftast är så pass korta att jag endast hinner springa ca 5 km under motsvarande tid. Kanske kan vara något att tänka på nästa gång ett avsnitt av valfri serie konsumerats. Då har jag varit ute och sprungit en mil. Fast i ärlighetens namn är det svårt att bara titta på ett avsnitt om det finns två tillgängliga. Bara ett avsnitt till… Då har jag sprungit två mil.

Sextusen kilometer tjugohundrafjorton

6000topkm

Trots titeln och medhörande bild var det faktiskt inte alls det som var årets stora mål. Dessa 6000 kilometer löpning kom till av bara farten.

Solklar nummer 1 (och detta års stora mål) på min lista är den där milen jag sprang baklänges.

Sedan har jag krupit långt ut ur min comfortzone och ställt mig på startlinjen på tre tävlingar.

Skövde 6-timmars. Lätt. 71799 meter (3:a).

Lidingö Ultra 50k, Lätt. 3.55.25. (19:e plats)

Stockholm marathon i maskeradkostym. Lätt. (3.29.00)

5skor

Efter en lång kall vinter kom en varm skön sommar som nu återigen har blivit svinkall vinter.

Under året har det blivit 306 aktiva dagar (19,61 km/dag) och 59 vilodagar utan löpning. Fördelat på 365 dagar blir snittet 16,44 km (mer än 10 miles) per dag. Totalt 6001,3 km.

Snittiden per kilometer inkluderar baklängeslöpningen och jogging i sällskap med andra.

En annan höjdpunkt var att Ultrainvallerna i november gick ultralätt!

Till sist bjuder jag på den ultimata (nåja) Katrineholmskartan!

Tack och bock för i år.

Raz

Novembersummering: 540 km.

november copy Trots sju vilodagar kom jag upp i 540 km i november. Ultraintervallerna gav den sista lilla pushen över 500. Nu finns det inte bara en teoretiskt, utan även en i praktiken, chans att nå 6000 km utan att behöva springa dubbelpass varje dag. 531 km i december och jag är hemma! Dock är ju december en månad som innehåller störningsmoment så som jul och sånt… Jag börjar med att sikta högt så få vi se hur det går.

PS. Ni har väl inte glömt att rösta på min ”GOD JULJOGG-jogg”? DS.

Ultraintervaller – en mil var tredje timme 22/11 2014

ultraintervaller_copy

Gav mig på ultraintervaller anordnat av Jogg.se igen. De firade femårsjubileum för denna träningstävling och jag kände att jag ville passa på att se hur stor skillnad det var mot att springa den i februari 2013. Skillnaden var enorm. Inga minusgrader, snö, is, Icebug, antidepressiva preparat mm. utan istället barmark, plusgrader och lätta fötter. Jag siktade på att klara alla 8 men kände inte någon större press och jag kunde avbryta om jag ville.

Intervall 1/8 kl 00: 10.02 km, 40 min 04 sek. (4.00/km)

ultratweet1

Oj, vad lätt det gick. Rullade bara på och struntade i att jag kanske hade 70 km till avverka kommande dygn. Det väntade ju två timmars skön vila innan nästa mil. :)

Intervall 2/8 kl 03: 10.02 km, 42 min 28 sek. (4.14/km)

ultratweet2

Tog det lite lugnare och flöt runt Katrineholms näst intill folktomma gator. De som var ute var antingen ute och sprang eller på väg hem från krogen. När de kommenterade att det var tokar ute och sprang hann jag fundera ut att de både skulle hinna hem och sova, vara bakis och hinna kröka till det igen innan alla mina ”ultravaller” var genomförda.

Intervall 3/8 kl 06: 10.01 km, 43 min 07 sek. (4.18/km)

ultratweet3

I mitt tycke den absolut värsta tiden att springa på. Men fötterna tassade fram utan större ansträngning. Detta skulle bli min långsammaste intervall.

Intervall 4/8 kl 09: 10.02 km, 40 min 51 sek. (4.05/km)

ultratweet4

Ljust! Blandade upp det lite med att passa på att springa med musik. I lurarna spelades In Flames´s setlist från Hovet 6 november och vips var jag hemma igen!

Intervall 5/8 kl 12: 10.01 km, 41 min 19 sek. (4.08/km)

ultratweet5

Finsk melodisk dödsmetall i form av Insomnium passar alldeles utmärkt till ultraintervaller. Även denna mil gick lätt och morgonens sömnighet började släppa lite.

Intervall 6/8 kl 15: 10.01 km, 41 min 57 sek. (4.11/km)

ultratweet6

Skymningsmil som gick lättare än väntat. Varken ben eller huvud hade tröttnat på att springa. Mindre än en halvmara kvar nu!

Intervall 7/8 kl 18: 10.02 km, 42 min 06 sek. (4.12/km)

ultratweet7

Med en tanke om att kunna ta det hela i mål på ett värdigt sätt tänkte jag mig att allt runt 4.30-tempo denna intervall skulle vara perfekt. Benen tyckte 4.30 var för långsamt…

Intervall 8/8 kl 21: 10.01 km, 41 min 36 sek. (4.09/km)

ultratweet8

Visste att om jag bara höll ihop det första halvmilen skulle jag kunna mysa sista fem utan större ansträngning. Sagt och gjort. Knöt ihop säcken och hade slufört ultraintervallerna på ett sätt och på en tid som jag inte ens vågat drömma om… Att det kunde vara så lätt. Plättlätt!

Den sammanlagda tiden på 80,12 km blev 5 timmar 33 minuter och 28 sekunder (4.10/km i snitt). Jag klev in på en hedrande andraplats efter fantastiska Lars Emanuelsson. Han kom över (vi är grannar) och bjöd på glasstårta efteråt. Det blev ju värsta ultraintervallboomen i Katrineholm! Branislav fullföljde även han alla åtta intervaller och Therese körde de två tunga nattintervallerna kl 00 och 03!

Jag orkar inte gå in exakt på vad jag hade på mig för kläder och hur många mackor jag åt och sånt men jag klädde på mig, sprang lite, duschade fem-sex gånger, sov lite mellan 00, 03, 06 och 09, åt bröd, havregryn, oboy, godis, drack saft, mjölk och vatten. Sprang i Adidas Adizero Feather 2. Resten är historia. :)

I början av oktober tog jag steget och blev betalande ”Stjärnmedlem” på Jogg.se. Premien lockade förvisso (3 nr av Magasin Spring) men det var för mest för att visa min uppskattning till vad jag anser är Sveriges bästa löparcommunity. Bra upplägg och fantastisk gemenskap. Vi kan säga att det här också var någon form pay it forward då jag faktiskt fått två par urfina löparskor till skänks av lika urfina medlemmar på sajten.

joggstar_raz

Eftersom jag inte sitter på någon förmögenhet försöker jag ge tillbaka det lilla jag kan. Här om veckan var jag med och pratade om baklängeslöpning.

Klicka på bilden för att komma till artikeln.