Den här är till en hjälte.
Etikett: running
Serielöpning
Det händer att jag får frågan hur jag hinner springa så ”mycket”. När jag svarar att jag är sjukskriven på grund av depression möts jag av ord i stil med ”då förstår jag att du har tid” och ”vad skönt att ha tid för träning”, ”jag skulle också behöva vara ledig” och ”vad mysigt att bara vara hemma”. De två senare alternativen svider lite extra men det är en annan historia, nu vill jag fokusera på just tiden. Förra året (2014) var jag ute och sprang ca 467 timmar, dvs ca 1 h 15 min i snitt per dag. Eftersom det är en få ”mediciner” som lindrar depressionen litegrann tycker jag det är värt den tiden. En timme och en kvart av tjugofyra timmar på ett dygn. För att orka allt det andra jobbiga.
Många följer tv-serier för att slappna av och få ett avbrott ifrån vardagen. Jag springer. Jag springer hellre än att titta på serier. Här är några som jag inte sett: Boardwalk Empire, Vikings, True Blood, The Blacklist, Mad Men, 24, Game Of Thrones, The Wire, Dr Who, Arrow, Homeland, Breaking Bad, Dexter, The West Wing, Orange Is The New Black, Marco Polo, House Of Cards, Sherlock, True Detective, Shameless, Gothham, The Walking Dead, Sons Of Anarchy.
Listan är givetvis bara ett axplock av populära serier. Jag valde bort sitcoms då de avsnitten oftast är så pass korta att jag endast hinner springa ca 5 km under motsvarande tid. Kanske kan vara något att tänka på nästa gång ett avsnitt av valfri serie konsumerats. Då har jag varit ute och sprungit en mil. Fast i ärlighetens namn är det svårt att bara titta på ett avsnitt om det finns två tillgängliga. Bara ett avsnitt till… Då har jag sprungit två mil.
Bar-tartan, baklänges!
Skenet av Lars pannlampa.
Efter kylan i mellandagarna har det nu töat järnet. I förrgår cyklade jag ner och kollade in löparbanorna på Backavallen (Katrineholm). Då låg ett kompakt snötäcke över tartanen. Igår när Lars och jag kom dit var snön helt borta! Efter ett par inspektionsvarv släckte Lars sin pannlampa och vi vände oss om och körde baklängeslöpning. Han sprang ca 500 m och jag 2 km (6.06, 5.54). De 6 plusgraderna och bara shortsbenen gjorde att det nästan kändes som en sommarnatt. De vita linjerna var lätta att se trots att både bandyrinken och konstgräsplanen var släckta. En fantastisk start på 2015.
Kom på att jag glömt två statistikgrejer från 2014 som jag vill dela med mig av. För det första sprang jag aldrig mindre än 100 km/vecka. Snacka om even-Steven. Och för det andra räknade jag ihop mina löpta baklängeskilometer. 64! :) En droppe i oceanen av 6001 sammanlagt men ändå mer än 1 km i veckan baklänges.
Sextusen kilometer tjugohundrafjorton
Trots titeln och medhörande bild var det faktiskt inte alls det som var årets stora mål. Dessa 6000 kilometer löpning kom till av bara farten.
Solklar nummer 1 (och detta års stora mål) på min lista är den där milen jag sprang baklänges.
Sedan har jag krupit långt ut ur min comfortzone och ställt mig på startlinjen på tre tävlingar.
Skövde 6-timmars. Lätt. 71799 meter (3:a).
Lidingö Ultra 50k, Lätt. 3.55.25. (19:e plats)
Stockholm marathon i maskeradkostym. Lätt. (3.29.00)
Efter en lång kall vinter kom en varm skön sommar som nu återigen har blivit svinkall vinter.
Under året har det blivit 306 aktiva dagar (19,61 km/dag) och 59 vilodagar utan löpning. Fördelat på 365 dagar blir snittet 16,44 km (mer än 10 miles) per dag. Totalt 6001,3 km.
Snittiden per kilometer inkluderar baklängeslöpningen och jogging i sällskap med andra.
En annan höjdpunkt var att Ultrainvallerna i november gick ultralätt!
Till sist bjuder jag på den ultimata (nåja) Katrineholmskartan!
Tack och bock för i år.
Raz
5555
Det rullar på!
Novembersummering: 540 km.
Trots sju vilodagar kom jag upp i 540 km i november. Ultraintervallerna gav den sista lilla pushen över 500. Nu finns det inte bara en teoretiskt, utan även en i praktiken, chans att nå 6000 km utan att behöva springa dubbelpass varje dag. 531 km i december och jag är hemma! Dock är ju december en månad som innehåller störningsmoment så som jul och sånt… Jag börjar med att sikta högt så få vi se hur det går.
PS. Ni har väl inte glömt att rösta på min ”GOD JULJOGG-jogg”? DS.
Ultraintervaller – en mil var tredje timme 22/11 2014
Gav mig på ultraintervaller anordnat av Jogg.se igen. De firade femårsjubileum för denna träningstävling och jag kände att jag ville passa på att se hur stor skillnad det var mot att springa den i februari 2013. Skillnaden var enorm. Inga minusgrader, snö, is, Icebug, antidepressiva preparat mm. utan istället barmark, plusgrader och lätta fötter. Jag siktade på att klara alla 8 men kände inte någon större press och jag kunde avbryta om jag ville.
Intervall 1/8 kl 00: 10.02 km, 40 min 04 sek. (4.00/km)
Oj, vad lätt det gick. Rullade bara på och struntade i att jag kanske hade 70 km till avverka kommande dygn. Det väntade ju två timmars skön vila innan nästa mil. :)
Intervall 2/8 kl 03: 10.02 km, 42 min 28 sek. (4.14/km)
Tog det lite lugnare och flöt runt Katrineholms näst intill folktomma gator. De som var ute var antingen ute och sprang eller på väg hem från krogen. När de kommenterade att det var tokar ute och sprang hann jag fundera ut att de både skulle hinna hem och sova, vara bakis och hinna kröka till det igen innan alla mina ”ultravaller” var genomförda.
Intervall 3/8 kl 06: 10.01 km, 43 min 07 sek. (4.18/km)
I mitt tycke den absolut värsta tiden att springa på. Men fötterna tassade fram utan större ansträngning. Detta skulle bli min långsammaste intervall.
Intervall 4/8 kl 09: 10.02 km, 40 min 51 sek. (4.05/km)
Ljust! Blandade upp det lite med att passa på att springa med musik. I lurarna spelades In Flames´s setlist från Hovet 6 november och vips var jag hemma igen!
Intervall 5/8 kl 12: 10.01 km, 41 min 19 sek. (4.08/km)
Finsk melodisk dödsmetall i form av Insomnium passar alldeles utmärkt till ultraintervaller. Även denna mil gick lätt och morgonens sömnighet började släppa lite.
Intervall 6/8 kl 15: 10.01 km, 41 min 57 sek. (4.11/km)
Skymningsmil som gick lättare än väntat. Varken ben eller huvud hade tröttnat på att springa. Mindre än en halvmara kvar nu!
Intervall 7/8 kl 18: 10.02 km, 42 min 06 sek. (4.12/km)
Med en tanke om att kunna ta det hela i mål på ett värdigt sätt tänkte jag mig att allt runt 4.30-tempo denna intervall skulle vara perfekt. Benen tyckte 4.30 var för långsamt…
Intervall 8/8 kl 21: 10.01 km, 41 min 36 sek. (4.09/km)
Visste att om jag bara höll ihop det första halvmilen skulle jag kunna mysa sista fem utan större ansträngning. Sagt och gjort. Knöt ihop säcken och hade slufört ultraintervallerna på ett sätt och på en tid som jag inte ens vågat drömma om… Att det kunde vara så lätt. Plättlätt!
Den sammanlagda tiden på 80,12 km blev 5 timmar 33 minuter och 28 sekunder (4.10/km i snitt). Jag klev in på en hedrande andraplats efter fantastiska Lars Emanuelsson. Han kom över (vi är grannar) och bjöd på glasstårta efteråt. Det blev ju värsta ultraintervallboomen i Katrineholm! Branislav fullföljde även han alla åtta intervaller och Therese körde de två tunga nattintervallerna kl 00 och 03!
Jag orkar inte gå in exakt på vad jag hade på mig för kläder och hur många mackor jag åt och sånt men jag klädde på mig, sprang lite, duschade fem-sex gånger, sov lite mellan 00, 03, 06 och 09, åt bröd, havregryn, oboy, godis, drack saft, mjölk och vatten. Sprang i Adidas Adizero Feather 2. Resten är historia. :)
Baklängeslöpning: videoklipp
Ännu en milstolpe.
Igår joggade jag en halvmara ensam och en kvartsmara i grupp lite senare dvs en trekvartsmara sammanlagt om man är snäll. ;) Vid målgång hade jag passerat 5000 kilometer löpning hittills i år, en milstolpe jag knappt hade vågat tro att jag någonsin skulle nå.
Kartan börjar veckla ut sig över Katrineholm och jag vill passa på att ge en shout out till Dark Trail Runners!
Det var nog allt för nu. Imorgon ska jag gå på In Flames på Hovet.
Jogg.se
I början av oktober tog jag steget och blev betalande ”Stjärnmedlem” på Jogg.se. Premien lockade förvisso (3 nr av Magasin Spring) men det var för mest för att visa min uppskattning till vad jag anser är Sveriges bästa löparcommunity. Bra upplägg och fantastisk gemenskap. Vi kan säga att det här också var någon form pay it forward då jag faktiskt fått två par urfina löparskor till skänks av lika urfina medlemmar på sajten.
Eftersom jag inte sitter på någon förmögenhet försöker jag ge tillbaka det lilla jag kan. Här om veckan var jag med och pratade om baklängeslöpning.
Klicka på bilden för att komma till artikeln.