Etikett: lidingö ultra

Jag fick ju en startplats till skänks till LL50 som jag förvaltade helt okej. Första biten gick lätt och jag hade en liten plan om att springa på en del i början för att sedan ta det lugnt mil 3 och 4 för att orka med slutet. Men eftersom jag inte sprungit en meter på Lidingö innan visste jag inte om min plan var något att ha. Det ryktas om att det är backigt. Första milen var jag så uppe i varv att jag missade Abborrbacken helt. Vilken tur att den väntade en gång till vid 44 km. Jag har för mig att andra milen innehöll en del trixiga stigar. Tror jag snittade runt 4.35 efter 20 km och kände att det var perfekt.

Med nötkräm, saltpåsar från Mcd och lakrits i fickan behövde jag bara sikta in mig på att dricka vid stationerna. Fast jag hade även min enlitersflaska med svartvinbärssaft under armen. Fram till 26 km drack jag mest sportdryck vid passering av vätskestationerna men sedan gick jag över till vatten så jag kunde hälla kvarvarande vatten över huvudet när jag druckit färdigt. Det var inte särskilt varmt men jag sprang med långärmad vintertröja för jag svettas hellre än fryser.

Det var lite småsvårt att hitta snitslarna på vissa ställen och jag fick då och då hjälp av funktionärer att springa rätt. Jag hade verkligen noll koll på var jag befann mig på ön när banan inte gick utmed kusten. Mil 3 avverkades och den fjärde milen kändes som en berg- och dalbana i slowmotion. Backe upp och backe, om och om igen. Utförslöporna började bli kämpigare än att ta sig uppför. Dock trivdes fötterna trivdes fötterna jättebra i mina Hyperspeed 6. Runt maratonpasseringen hade jag kommit ifatt tvåan i damklassen. Jag låg i rygg på henne ett tag. Hon drog ifrån utför men kändes tröttare för varje uppförsbacke så jag valde att rycka i väl vald backe. Tror jag persade maratontiden men eftersom min mobil inte visade rätt distans vet jag inte exakt vilken tid det blev. Runt 3.20 förmodligen. Andra varvet missade jag iallafall inte skylten som markerade Abborrbackens början. Fast efter alla andra backar kändes den inte särskilt speciell. Vid 45 km satt en skylt som förkunnade jag man sprungit just 45 km. Min RunKeeper visade då 44.09 km. Perfekt! Detta innebar att jag i verkligheten hade ett lägre snitt än på mobilen och att en tid sub 4h bara var att ”ta i mål”. När det var ca 1 km kvar höll jag på att springa fel en sista gång. Man kom ut på ett stort fält med snitslar lite här och var. På ena sidan fältet stod ett gäng kvinnor och flaxade med armarna. Först trodde jag de var funktionärer men det visade sig att det var några som utövade någon form av gympa. Jag sprang en loop ute på fältet och vände tillbaka mot vad som var rätt håll. Jag var småförbannad och stressad över mitt misstag så jag slängde en blick över axeln för att försäkra mig om att jag inte klantat bort en placering. Där kom en snubbe ca 150 meter bakom mig. Jag la en högre växel och spurtade mot mål och en tid på 3.55.25 som räckte till en nittondeplats.

Förutom att det stundtals var svårt att hitta var det som helhet ett bra arrangemang. Jag är glad att det är ”gjort” och att jag nu inte känner någon som helst press att behöva springa Lidingöloppet.