Träningsläger på Gran Canaria – med löparknä.

Drog en 3:a på kvällen 1 december när vi anlänt. Efter det har jag köttat alla dagar utom en. Och sista dagen. Snacka om att #slaktadecember som jag hade ambitionen att göra men egentligen inte trodde var möjligt på grund av knät. Ju mer jag sprungit desto bättre har det blivit. I början försökte jag foamrolla med en medhavd liten reserulle, men den var så kass att jag gav upp det. Även stretching fick maka på sig till förmån för slappande, öldrickande och GGCL (godis, glass, chips och läsk). Årsmålet (det ständiga) på 3660 km verkade avslägset i början av månaden men nu kan jag bara luta mig tillbaka och rulla in de sista kilomterna. För vet ni? Knät är så mycket bättre nu än när vi åkte. TAKE THAT LÖPARKNÄJÄVEL!

deccal

Klockade in min värsta vecka på drygt 15 mil. De allra flesta rundorna var med Therese i början, eller hela. En super-Turfjogg hanns också med. Alla zonerna i ett svep (inkl. Atlantbad och ökenpromenad) resulterade i 27 km. Vi körde även ”traditionsenliga” Maspalomas-Monte Feliz tor. Det innebär att man passerar hela turistortens strandremsa förutom Meloneras som vi joggade många andra dagar. 410 km på tre veckor. Therese klämde till med 270 km. Jag hade gissat på 500k tillsammans men nu blev det alltså nästan 690. UTAN VURPOR!grancan16410Sightseeingkartan. ;-)

Nu väntar shortsjogg på hemmaplan. Över och ut.

Tävlingscomeback – Ultravasan 90 2016

siljan_jump

475 dagar efter frakturen i foten var det dags att ställa sig på startlinjen i ett lopp igen. Och som jag skrev i ett inlägg för ett tag sedan gäller ”Go big, or go home” – Ultravasan 90!

bergaby

Det var mörkt men inte så kallt i Berga by kl 04. Nerverna var dock utanpå. Jag hade endast sovit 2,5h eftersom uppstigning skedde kl 00… Oavsett vad som sker skulle det bli en lång dag.

starttalt_darktrailrunners_ultravasan

Fördelen med att springa ”små” lopp är att faciliterterna räcker till. Vi kunde hålla oss varma i tältet och här på bilden ser ni faktiskt alla fyra anmälda Dark Trail Runners (och Lars som knäppte bilden)

gratomte

Eftersom jag var så nervös tog jag inga bilder förrän här, efter ca 1h 30 min löpning kl 06.30… Gråtomte med mossa i skägget på patrull ute på en spång någonstans i dalaskogarna. Jag hade redan känt att jag inte hade någon toppdag så jag slog av på takten för att få en ”behaglig” resa till Mora.

raznu_uv90_vasa

Det var nog tur det för hade jag jagat tid hade jag inte varit glad äver att hamna i tåget av 45k-löpare jag kom ifatt efter ca fem mil. Nu blev det till att bara jogga vidare i lugn och ro utan att försöka passera.

Kilometerskyltarna passerade i takt som kändes som minuter. Det rullade på. Förutom att jag stannade i depåerna och åt och drack tog jag inte ett enda gå-steg när jag väl var i gång. Sista biten var lite seg, men ändå överkomlig. Rullade i mål på 8.24.17 med över en timmes marginal till prestationsmedaljtiden. Det var skönt att komma i mål. Benen stelnade till ganska snabbt efteråt och ljumskarna hade fått jobba en hel del på de hala stigarna.

prestationsmedalj_medaljtid_ultravasan_raznu

Färdigsprunget.

asics_hypertri2_ultravasan

Som den asfaltsälskare jag är chansade jag med att köra Asics Hypertri 2 hela vägen. Det visade sig vara rätt val. Hellre lätta, sköna skor med dåligt fäste än tunga, osköna med bra fäste. Halkade runt litegrann bitvis men psyket hade inte klarat trailskor.

duschbuss

Jag mötte Lars igen på skyttelbussen till duschen. Han var på bra humör efter pers (7.37) och tog en groupie! Jag var så stel att jag knappt kom av vid avlämning vid duscharna. Efter dusch åt vi köttbullar (och hängde en hel dag i Mora) och väntade inte Elin och Therese, som hade en lite annan dag än oss.

persbars_ptsch_raznu

Passande persöl i Dalarna!

thegang_finisher

Finishertröjor x 4. Jag, Lars, Elin och Therese.

Mvh

Raz – Dark Trail Runners

tinyDTR

Midsommarens bästa

majstang

Avslutade fredagens tvättstugeintervaller med en rejäl majstång i stenöknen vid logistikcentrum. Det ser hyfsat lättsprunget ut vid första anblick men när man väl är ute och trippar runt bland sprängstenen är det klurigare att sätta ner fötterna rätt. Än mer utmanande att springa ett motiv. Nöjd!

dubbel_hopp

Innan dess hade jag sprungit en femma med Therese.

femma

Och en lite snabbare. Längesen jag avslutade någon runda med 3.54, 3.44, 3.36.

enkelhopp

Två dagar innan midsommar joggade jag lätt 15 km i 4.25.

Och två dagar efter midsommar blev det 15 kilometer regnjogg med Therese.

Och sämsta: Här om dagen kom dippen och bakslaget. Depressionen tog över och samtidigt började jag känna av foten mer igen… Det blev sega 15 km på stapplande ben och psyket under ytan. Nu väntar jag hem lite ny merch och hoppas kunna jogga med lätta fötter idag igen. HOPPAS!

Å-loppet Eskilstuna: det är hÅrt att va´suppÅrt!

big_ass_skylt_eskilstuna_a_loppet_raz_dark_trail_runners

Gick i valet och kvalet på om jag skulle åka med Therese (och Malin) till Eskilstuna men regnvädret öppnade upp med extra bra skyltmöjligheter. Therese kläckte ”flyt”-grejen och då var det bara verkställa ”enmanshejarklacken” som någon sa på internet.

skyltverkstad

En vattensäkrad skylt krävde lite mer verkstad än tidigare. Trälim och superpacktejp fixade jobbet!

vilsta_view

Efter en mer eller mindre rask (okej, lite Turf på vägen) var jag på plats på planerat ställe i höjd med Vilsta där löparna skulle passera på andra sidan innan de möttes av mina hejarop.

big_ass_sign_dark_raznu

Med min big ass-skylt syntes jag en bra bit. Det märktes också att jag hördes! :) :) Vad det är roligt med löpare och motionärer som uppskattar publik! Till och med folk med lurar (varför har man ens under lopp?) plockade nyfiket ur dem för att höra vad jag gormade. Therese kom springandes supermycket tidigare än förväntat och jag fattade ingenting! Var de så få sprang?! Nä, hon hade öst på som hon aldrig gjort förut. Jag tog i från tårna och skrek HEJA DARK TRAIL RUNNERS! HEJA THERESE! HEJA THERESE! HEJA THERESE! Rösten höll inte alls lika bra som den hade gjort med öl i strupen men jag gjorde vad jag kunde. Hon drog förbi och jag kunde återgå till att tjoho/peppa/pusha resten av deltagarna. Det regnade på rätt bra ett tag mot slutet. Men med gummistövlar, regnrock och vattensäkrad skylt kommer man långt! Blev igenkänd från både maran och Göteborgsvarvet! När hela fältet hade passerat väntade jag mig en följecyklist (som det brukar vara under motionslopp) men den lös med sin frånvaro. När jag gick tillbaka de ca 3 kilometerna mot stan höll funktionärerna på att plocka ner snitslarna.

Det blev en kul dag! Men loppet som sådant var inte jättebra arrangerat tyvärr. Inte en enda bajamaja, inga ombytes/duschmöjligheter efter loppet. Gymmet som erbjöd toalett och ombyte innan stängde endast en timme efter start. Ganska tajt med tid för en kvartsmara alltså. Men det är ju inte deras fel utan arrangörens. Det fanns heller inga kilometerskyltar längs banan?! Löpare frågade mig hur långt det var kvar. Det borde ju vara hyfsat lättordnat kan tyckas!

Therese persade stort med 1 min och 23 sek på nya tiden 55.51 på kvartsmara (10549 meter). Vårat sällskap Malin sprang även hon urbra på en tid på ungefär 53 minuter. Jag är imponerad.

Väl hemma öste regnet ner men det gjorde inte så mycket för jag behövde ladda om för att klara av min egen löpning. Lite chips, chokladboll, godis och ett gäng glas mjölk senare avtog regnet och jag drog iväg på rehabjogg i ”måttligt” tempo som jag sagt innan.

sen_mil_raz

Min kropp trivs den sena timmen och trots att jag inte vågar belasta foten till hundra procent flöt det på hyfsat lätt.

Over and out!

/Raz

Söder Runt: skyltmannen slår till igen!

raz_skylt_soder_runt

 ALLA SOM SPRUNGIT FÅR ÄTA CHIPS! 

raz_rehab_innan_avresa_soder_runt

Innan avresan till Stockholm hann jag faktiskt med att springa en mil jag också. Efter en seg start (kl 06.33) gick första femman på 22-nånting efter det sprattlade det till lite i benen (förutom höger fot) så andra femman gick på 20-nånting och klockan stannade på 42.44 på hela. För tidigt på dagen egentligen, men skönt att få det gjort. Rehabtrappan must go on!

raz_hang_soder_runt

Hänget innan start var minst sagt avslappnat.

utsikt_skylt_soder_runt_raznu

Utsikten från Södermälarstrand i väntan på löparna var det heller inget fel på! Jag ställde mig på ungefär samma ställe jag stått och vrålat under maran förra helgen. :)

Skrek minst lika mycket den här gången. Löparna kom inte lika tätt och lite närmare mig men det kändes som att det gick hyfsat lätt att läsa texten på skylten för responsen kom i form av leenden, skratt, tummar upp, horns up och sköna kommentarer. Förutom förbipasserande, så stannade även löpare för att föreviga mig och skylten. Kul!

therese_elin

Therese gjorde ett superjobb som personlig farthållare åt Elin som persade milen stort!

chips_skylt_soder_runt

Det var några som frågade var chipsen var. Missförståndet kanske låg i att de hade läst ”Alla som sprungit får chips!” vad vet jag. Men… Det fanns faktiskt mängder med chips på after runen! Så det så! (hade ingen aning om att det skulle vara så, hade bara ren tur). Öl och pizza, framförallt pizza, fanns i mängder…! Loppet och arrangemanget tilltalade mig mycket även om inte jag sprang den här gången.

soder_runt_video

Dök även upp i en video. :) Klicka på bilden för att se den. (öppnas i nytt fönster)

raz_horns_up_skylt_soder_runt_stockholm

En sista bild av skylten. Den fick en värdig begravning vid en busshållplats i Nacka. Tack för mig! Vi ses kanske! ;)

/Raz

 

 

Bakslag… och Global Running Day!

globalrunningday_raz

Happy Global Running Day!

Efter rundan på söndagen efter Göteborgshelgen började jag känna av foten rejält igen… Det gick så långt att jag fick besöka sjukgymnasten för att reda ut symptom och känningar som uppenbarade sig som surr eller pirr i området kring frakturen. Det är nog inte alls så farligt som jag först trodde att det var. Hela jag går in i chock när ser hur löpningen rinner mig ur händerna (fötterna). Jag vilade söndag, måndag, tisdag in i denna vecka och imorse testjoggade jag 3 km med Therese (idag är det Global Running Day!) och nyss betade jag av 7 km i sakta mak. Bromsade en hel del då övriga kroppen vill mer än vad foten klarar av för tillfället. Det var iallafall härligt varmt. Äntligen.

Nu får jag modifiera rehabtrappan lite igen. Återstår att se på vilket sätt.

Vi ses i Stockholm på maran! Jag hejar!

 

Åkte till Göteborg – stod med en skylt.

bigsign

Pepp!

GP_gbg

Åkte upp på nätet ganska omgående. :) Göteborgsposten!

stef1small

Stephan Wilson-cam!

stef2small

”Horns up!” på SVT Play! :D För vi är Dark Trail Runners!

IG_gustaf_eriksson

Blev fotad. @gustaf_eriksson

IG_linnosterberg

Och fotad. @linnosterberg

IG_fikasara

Och mer fotad! @fikasara

Och filmad! (filmsnutt lånad av Henrik Anger)

GP_paper

Hamnade på dubbeluppslag i GP! :)

GP_paper_text

Blev intervjuad av GP.

Dagen innan allt ståhej hann jag springa en liten mil. Fin rehab-jogg!

 

Pollenfritt i rehabtrappan!

rainrunner

I söndags hade temperaturen droppat till ca 5-6 grader (20 grader kallare än i måndags!) och det regnade och blåste. Jag joggade en lätt mil på lite under 44 minuter. Stor skillnad mot dagarna innan då det varit pollenfest deluxe!

Igår var det liknande väder men uppehåll! Jag beslutade mig för att köra hela 27:an i rehabtrappan rätt av, men i lugnt tempo… Det rullade dock på så lätt att första milen gick i 4.21/k och tempot planade därefter ut i ca 4.19-4.20. Jag bara flöt! Benen gick så fint mot slutet att halvmaran från 5,9 km och ”in” till 27 km gick på ett tiotal sekunder under 90 min. Och det hade funnits mer att ge!

27kmjogg

27 km, 1.55. 28 (4.16/k) Längsta rundan på över ett år!

 

Svenska Frakturregistret -> benbrott = BROTTSREGISTRET!

brottsregistret

Återkopplingsfrågor i stil med ”Kan du torka dig själv i a***et?”, ”Lagar du din egen mat?”, ”Kommer du ur badkaret på egen hand?”… Inga ”Har du gjort din första 100 km-vecka ännu?”, ”Har du deltagit i något ultralopp sedan skadan?”!

Jag tog mig faktiskt ur badkaret på egen hand med gipset också! Men det var jobbigt!!!

Jag duschar… #gipsjävel

Ett foto publicerat av Raz (@raznu)