Etikett: running
5 km baklänges.
Denna gång cyklade jag ner till Backavallen för att ha så pigga ben på baklängeslöpningen som möjligt. Det resulterade i negativa splits och en fortsatt dröm om att klara av en mil baklänges. Splits: 7.14, 7.14, 6.40, 6.26, 6.02. Tid på 5 km, 33.40 med ett snitt på 6.43 min/km.
500 igen
Fördelat på: 15, 15, 20, 20, vila, 20, vila, 71.8, vila, vila, 20, 15, 15, 20, 15, 15, vila, 20, 15, 20, 20, 25, 5, 10, 10, 20, 20, 20, 20, vila, 10+23.
5 kilometer baklänges
10 km framåt, sedan 5 km baklänges, och 10 km framåt igen efter det.
Baklängeskilometerna gick på 38.55, vilket ger ett snitt på 7.47 min/km. 5 kilometer är längdpers baklänges!
Back at Backavallen baklänges
Äntligen snöfria löparbanor! Årets första baklängeslöpning. Km 6 (6.47) och 7 (6.51) sprangs baklänges på dagens runda.
Modeblogg!
Och nu till något mycket mer allvarligt.
Anledningen till att jag springer så pass mycket är att jag är deprimerad. Jag mår inte bra, men jag mår iallafall bättre än om jag inte hade sprungit. Förra veckan slutade jag med ännu en medicin som inte fungerade mot depressionen och gjorde det i princip omöjligt att springa som jag vill. Det känns ju lite motsägelsefullt att ta något som gör att jag inte kan göra det som hjälper mig mest.
Under årens lopp har jag gått igenom Zoloft, Mirtazapin, Venlafaxin, Saroten, Voxra och Cisordinol utöver diverse ångestdämpande och insomningstabletter och sömnmedel. Ingethar fungerat. Löpningen ger alltid mest. Denna gången ska jag verkligen stå på mig och vägra mer medicin som förstör mitt liv mer än den gör nytta. Jag går hos en psykolog en gång i veckan, igen. Det fungerar så där, men jag har inte gått så länge. Min läkare slutade förra veckan utan att tala om det för mig så nu ska jag antagligen få en ny att förklara mig för. För det är just så det känns. Att jag hela tiden måste förklara mig. Bara för att jag förmodligen är en av de mest fysiskt aktiva patienter med depressionssyndrom de någonsin stött på. Just nu har jag inte mer att berätta. Jag ville bara tala om varför jag springer. Jag springer för att överleva.
Run in blood!
Spring så långt du hinner till Reign in blood-plattan (29 min 3 sek) av Slayer. Det är upplägget för Run in blood, som helt enkelt är ett för coolt lopp för att avstå. Gissar att jag kommer provspringa till skivan ett gäng gånger innan. Vi ses 17 augusti i Stockholm! Run in blood!
Juni
Born to trams
Born to run av Christopher McDougall.
”-Du bara måååste läsa den boken.” Det har jag hört av flera. Jag fick min brors exemplar. Han är en av de som tjatat. Jag läste den. Den var inte så bra alls faktiskt. Det var mycket trams och lite själ. Jag ger den betyget ett trasigt skosnöre av fem möjliga. Nu håller jag på att läsa en annan mer rejäl bibel om löpning. Den recensionen ser i dagsläget ut att bli snällare.