Gps tracks hittills i år [2013] – jämfört med 2012.

Katrineholm 2013-01-01 -> 2013-05-14

Katrineholm hittills i år. Lite över 1000 km.

100 km Gran Canaria

100 km semesterlöpning på Gran Canaria på 14 dagar. Trots ett nära möte mellan mina smalben och ett vägräcke av stål…

ca 3500 km Katrineholm 2012

 Ca 3500 km i Katrineholm 2012.

Lite Stockholm - Nacka

Lite Stockholm och Nacka blev det också 2012.

nrkpg2012

Och en liten skrutt i Norrköping. (2012)

RK20122013mix

Och nu till den mest intressanta. Den mixade. Röda och rosa linjer är 2012, ljusblå 2013 och de mixade lilaaktiga är där jag sprungit både 2012 och -13. Även om det inte blir lika många kilometer löpning i år ser täckningen av kartan ut att bli minst lika bra.

Skokyrkogården

Skokyrkogården 2012

Den här högen (de skor jag slet ut 2012 minus ett par Icebug som gick sista månaden och fortfarande lever någorlunda) ligger på vinden och väntar på…förbränning efter den plundrats på reservdelar. Asics Piranha är min absoluta favoritsko, men tyvärr är det en skör racingmodell som inte går särskilt många mil… 80-100 pressade jag ur något par och då hade jag ”bra” asfaltskontakt på slutet. Dessa, förutom Brooks T7 Racer, är Piranha SP4 som enligt mig är liiite sämre än föregångaren. I jakten på gram har skon blivit sämre på att stå emot slitage.

Asics Piranha SP 3

Asics Piranha SP 3. Bästa, bästa, bästa.

Dock så är det så att jag har, på grund av Piranhaslitaget, gått tillbaka till att köra med Asics Hyperspeed som mängdträningssko.  Så idag ser min arsenal ut så här:

Weapons of choice

Icebug Anima BUGrip, Asics Hyperspeed 5 och Asics Piranha SP 4. För att göra Asicsarna med sin ”lufthål” i sulorna mer hållbara har jag tryckt i Liquisole i vissa av håligheterna. De förlänger skons livslängd markant.

Premiär!

Hej. Jag vet inte var jag ska börja så jag börjar baklänges, bokstavligt talat. Efter att ha sprungit och sprungit och sprungit helt vanligt framlänges under många år bestämde jag mig alldeles nyligen för att testa hur det var att springa baklänges(!). Och oj vilken grej det var. Sedan 11 april har jag hunnit med:

11 april: 2 km
14 april: 2 km
19 april: 2 km
21 april: 2 km
22 april: 2 km
24 april: 2 km
26 april: 2 km
28 april: 2 km
1 maj   : 2+2km
4 maj   : 2 km
7 maj   : 2 km
9 maj   : 2 km
11maj   : 2 km (6.06, 5.45)

De sista split-tiderna är de snabbaste jag gjort. Med lår fulla av mjölksyra stapplar jag fram efter återgången till framlänges. Nu är det inte hastigheten eller kilometertiderna jag är ute efter. Det är så att jag jagar saker som är bra för min deprimerade själ och baklängeslöpning känns faktiskt ”renande”. Dessutom sägs det vara bra för balansen, knäna och förbränningen. Men jag tar den informationen med en nypa salt och springer baklänges för att jag helt enkelt tycker att det är skönt och roligt. Jag springer på löparbana nu i  början av min baklängeskarriär, det känns säkrast så. Det var allt för nu. Så skönt att äntligen kommit igång med den här bloggen. Den har funnits i tankarna länge.

Välkomna till min nya löparblogg!

/Raz