Pollenfritt i rehabtrappan!

rainrunner

I söndags hade temperaturen droppat till ca 5-6 grader (20 grader kallare än i måndags!) och det regnade och blåste. Jag joggade en lätt mil på lite under 44 minuter. Stor skillnad mot dagarna innan då det varit pollenfest deluxe!

Igår var det liknande väder men uppehåll! Jag beslutade mig för att köra hela 27:an i rehabtrappan rätt av, men i lugnt tempo… Det rullade dock på så lätt att första milen gick i 4.21/k och tempot planade därefter ut i ca 4.19-4.20. Jag bara flöt! Benen gick så fint mot slutet att halvmaran från 5,9 km och ”in” till 27 km gick på ett tiotal sekunder under 90 min. Och det hade funnits mer att ge!

27kmjogg

27 km, 1.55. 28 (4.16/k) Längsta rundan på över ett år!

 

Tvättstugeintervaller i rehabtrappan

13173714_10153470286130951_5110194197969324864_n

För att komma upp i lite volym utan att förta mig alltför mycket körde jag tvättstugeintervaller förra veckan. På måndagen blev det 5, 5, 7 km för att senare på kvällen jogga kvartsmara i grupp. Dagstotal 27 km, bara så där! [Foto lånat av Klas Bringert!]
laundry_intervalI fredags drog jag ihop hela summan med korta rundor. 5, 5, 5, 5, 5, 2 km = 27 km!

På kvällen var vi nere på Backavallen och hejade på löpare som sprang premiären av Katrineholms stadslopp. Och snackade skit!

Hejat lite. #jagspringerinte #katrineholm #katrineholmsstadslopp #backavallen #publik #heja #video

Ett filmklipp publicerat av Raz (@raznu)

En mil om dagen i sex år!

6years

22121,5 km på 2191 dagar. 10,09 km löpning per dag i snitt. Bara utomhus räknas. I sex år! 

Den 6 januari 2010 joggade jag 6 km på 40 min (6.40/k) efter att ha haft ett uppehåll på ca en månad då jag, i början av december 2009, blev påkörd av en bilist (för andra gången!) när jag cyklade. Läkande spricka i revben, som fortfarande värkte och allmänt seg känsla. Vilken comeback! ;)

snow_forr

Snölöpning anno 2010.

Video från 8 februari 2010. Bonuspoäng till den som gissar rätt på platsen där den är filmad)

Jag började inte direkt från noll 2010…

Bloggen 1 maj 2007: ”Igår fick jag spelet totalt och…

…sprang 13(!) varv runt Långsjön! Ca 21 km! Målet var att klara av 10 varv på en gång innan midsommar. Så nu vet jag inte riktigt vad som blir nästa mål? Några förslag? Hur som helst kändes det grymt att klara springa så långt utan att bli utmattad. Uppförsbackarna kändes som planmark och efter varje nedförslut var jag helt utvilad. Snacka om flow!”

(anm: 21 km var inkl. dit och hem från min dåvarande bostad i Nacka. Ett varv runt Långsjön är i underkant av 1,5 km.)

Och 6 oktober 2009: ”… har lite funderingar på att slå juni-löpningen som landade på 190km fram till midsommar och några få mil till veckan efter. Vi får se…”

Jag sprang alltså en hel del redan innan, men jag tyckte det vore kul att veta hur mycket det verkligen var. Nu kan jag stolt meddela att jag springer en mil om dagen!

kondi

Take that depressionsjävel!

 

Jag finns på Jogg och Runkeeper för den som vill följa.

jogg_prof

 

Hypen från fornstora dagar.

hyper4

Dagen innan jag skulle vara support på Stockholm marathon gick vi (jag haltade) en shoppingrunda på Södermalm och kollade in Igor Sport. Där på reahyllan såg jag ett par röda Asics som jag trodde var någon GT-modell men när jag lyfte skon kändes det direkt att det inte var en GT! Hyperspeed 4!! Denna modell (från 2010) är numera en raritet. På lappen stod det med svart tuschpenna skrivet ”44”. Är det sant?! Ett par kvar och det var min storlek! Jag gjorde ett tafatt försök att pruta i kassan, men de var nedsatta från 1200 till 500 och det syntes nog att jag tänkte köpa dem ändå. De är ju nästan så gamla att de borde prishöjas igen. Vintage liksom. Detta är skon som fick mig att falla för lättare skor hellre än med mycket dämpning. Och dämpningen hade gjort att jag sprang till mig en överbelastning i höften pga för bakåtlutad löpning. Så man kan säga att det var dessa som räddade min löpning (och sedermera mitt liv).

hyper4_1

Racing-röda Asics Gel Hyperspeed 4 i all sin prakt. Snart dags för premiärtur kanske?

hyper5_4

Mitt första par vita 4:or i bakgrunden och ett par 5:or längst fram. Detta var innan Asics bestämde sig för att göra en helt annan, ny sko och kalla den Hyperspeed 6.

hyper6

6:orna är visserligen sköna och de har tagit mig runt både maran och Lidingö Ultra, men jag tycker de borde hållit fast vid gamla modellen och moderniserat den istället för att bara sätta ”Hyperspeed 6” på en ny modell. Men det fungerar tydligen så i skobranschen… Adidas Adios 1 någon? Jag var inte bevandrad med just Adidas då, men nu i efterhand har jag hört och läst mycket om just Adios 1 ”som inte längre går att få tag på”. Lite samma dilemma som för mig med Hyperspeed så jag känner igen mig. Racingskor som fungerar för ultra is the shit!

Gran Canaria 24-31 januari 2015

gc2015_3

Therese köpte oss en sista-minutenresa till GC! Värme och möjligheten att springa i shorts och lätta skor i januari gör gott för min depression.

gc2015_2

Hur vet man att det är en cykelbana? Den är grön med vita linjer, och folk går eller springer där.

gc2015_4

Semesterns snabbaste femma var de sista 5k av 20 på söndagen. I sandstorm med Dunas de Maspalomas på ena sidan och stökigt hav på andra tassade jag fram i 3.55, 4.01, 4.11, 4.09. 4.00 (5k, 20.16). En bra dag på stranden är underlaget nästan optimalt för löpning. Det var det inte nu. Den lilla strandremsa högvattnet hade lämnat kvar var mjuk och fuktig. Stundtals fick jag ta mig upp och plöja i ökensanden i stället. Trots detta flög jag fram. Jag har ALDRIG haft så lätta ben. Jag kunde bara mata på som om det vore den mest självklara saken i hela världen. Det var inte många andra ute. Bilden ovan är tagen i dagsljus. Eller det som var kvar efter att sandstormen tagit sitt. Jag kanske mötte ett tiotal på den fem kilometer långa stranden. Lite som att vara på Skinnarmo-expedition fast utan allt det farliga.

gc2015_5

Återhämtningsdryck.

gcmap141

Jag fick ihop 141,7 km från lördag kl 17 till lördag kl 09. Therese visade tydliga löparmaskintendenser och sprang 87,7 km. Vi täckte upp hela turistorten (Meloneras, Maspalomas, Playa del Inglés, San Agustin, Playa del Aguila och Bahia Feliz). En av dagarna sprang vi Maspalomas-Monte Feliz tur och retur (12k dit och 11k hem).

gd2015_7

Vändning på toppen av Monte Feliz efter 12 km. Glad Therese.

gc2015_1

Morgonjogg på stranden i soluppång. Jag svävar en bit ovanför sanden. Det är även känslan. Så lätta fötter. Magiskt. Tack Therese.

 

3000 km!

3000 km i år!

Jag lyckades skrapa ihop 500 km i juni som fördelades så här: 20, 2 (nästan vila), 20, 20, 13+10, 8 (varav 3 km baklänges)+12, 10, 15, vila, 25, 20, 10, 20, 15, 12+8, 7+3+10, 20+3 (baklänges), 20, vila, 20, 20, 10, 15, 20+2 (baklänges), 10, 20, 15, 30, vila, 10+23.

I och med att jag sprang 27 km igår den 1 juli gick jag över 3000 km i år! Och eftersom 1 juli är dag 182 på året lyckades jag alltså passera innan ”halvårsskiftet”. Det ger ett snitt på ca 16,48 km löpning per dag. 6000 here I come! Nä, skojar bara. Siktet är inte inställt på något särskilt nu. Sedan jag klarade av mitt stora mål, 10 km baklängeslöpning i ett svep (16 april), kan jag bara springa på som jag vill. 5000 lockar kanske lite men vi får se hur det blir med det.

Firar med Within Temptation (ft. Xzibit) – And We Run:

19 frågor om löpning.

Jag snappade upp de här frågorna på Springcalles blogg och valde att kapa den trots att jag inte blivit utmanad att svara.

1. Vilken typ av löpare är du?

Jag springer lite bara. Dock är siffrorna, framförallt antal kilometer viktiga att logga. Det använder jag som drivkraft när det är svårt att ta sig ut. Årsmål med löpta kilometrar har blivit ”vardag” för mig.

2. Hur länge har du löpt?

Länge. Började köra runstreaks för ca 10 år sedan och loggade med karta och linjal innan det gick att mäta på eniro, maps eller hitta.se. Hösten 2009 sjösatte jag ett projekt att springa 10 km om dagen så länge jag orkade. Tyvärr blev jag påkörd av en bil när jag skulle cykla till affären och handla. Jag bootade om och 6 januari 2010 började jag om med ett årsmål på 3000 km (nådde 2400 km pga skada) det året.

3. Hur mycket löper du per vecka?

I år ligger jag på ca 11 mil i snitt i veckan. Historiken gör gällande att jag i princip har snittat 10 km per dag de tre senaste åren.

4. Vilket är ditt ”feelgood”-tempo?

Det är från dag till dag. Jag går allt som oftast helt på känsla. Idag gick det lätt i 4.21/km på 20 km, fast något feelgoodtempo var det nog ändå inte. Jag gillar ju egentligen mest att ”löka” mig igenom större delen av passen för att sedan släppa på lite på slutet.

5. Vad måste du ha med dig på ett pass?

Mobilen med Runkeeper, toalettpapper och flaska med saft.

6. Varför springer du?

Jag springer för att jag efter flera försök med terapi och medicinering har insett att löpning lindrar min depression mer innan nämnda saker.

7. Har du någon gång ljugit för att springa?

Ljugit för att få springa? Nä, det har jag inte.

8. Hur ofta köper du löparskor?

Eftersom jag är utförsäkrad och i princip inte har någon inkomst är detta ett stort problem för mig som springer så pass mycket. Och bara springer i racingskor. Dessa håller kortare än klumpiga mängdträningsskor. Inte för att dämpningen blir trött men för att jag springer så mycket att faller sönder och samman efter några månader. Som tur är har jag en underbar sambo som sponsrar mig. Trots detta händer det att jag faktiskt springer hål på sulor.

11186565823_8ab966028b_z

Hyperspeed 5 efter alldeles för många mil.

9. Var/hur handlar du din löputrustning?

Startfitness! Bästa, bästa, bästa! Och så har jag köpt nya löparshorts från KappAhl och löparstrumpor från HM.

13869763264_2b1f01d7fd_z

Nya Hyperspeed 6 från början av april. De ser inte ut så nu 500-600 km senare.

10. Dygnets bästa springtid?

Eftermiddag, kväll. Jag tycker det är skönt att springa när kroppen är ordentligt vaken och jag har fått ladda med mat och dryck en hel (halv) dag.

11. Hur ofta tävlar du?

Efter att ha trängts på Göteborgsvarvet och Midnattsloppet la jag ner att tävla några år. Förra året körde jag endast Run in blood. I våras vann jag en startplats till Lidingö Ultra 50k. Det skulle blivit min ultramaratondebut men jag fick ett infall och anmälde mig till Skövde 6-timmars två dagar innan start. Båda loppen gick bra.

12. Vilken är favoritdistansen?

Har inte funderat på det. 20 km kanske. På runt 1.30. Det är lagom. Fast om det är tävling vill jag nog helst springa ultramaraton. Det är skönt att slippa stressa och springa fort.

13. Har du ett mantra som du rabblar i huvudet när du blir trött?

Nä. Jag springer ju lite bara…

14. Springer du helst i grupp eller ensam?

Ibland ensam. Ibland med musik. Ibland med andra.

15. Hur återställer du dig efter ett långpass?

Jag gör inget särskilt. Vad är ett långpass förresten? 20k eller 1.30h? Eftersom jag springer det flera gånger i veckan har min kropp anpassat sig.

16. Vilken snabbhetsträning föredrar du?

Jag brukar släppa på lite på slutet på rundorna. I övrigt föredrar jag ingen form av intervaller. Jag tror mer på att man blir bra på det man tränar. Springer jag 10k blir jag bra på det, eller 20k osv. Däremot springer jag sakta ibland. Baklänges. Fast då känns det det i och för sig som det går rätt fort fast det går i 6.30-tempo.

17. Vilket lopp drömmer du om att springa?

Jag kommer inte på nåt nu. Lopp är inte prioriterat. Jag springer som sagt av andra anledningar än att träna för lopp.

18. Vilken kändis skulle du helst vilja springa med?

Rickard Olsson (SVT). Han verkar rolig.

19. Vilka tre till fem löp- eller träningsbloggare utmanar du att fylla i den här listan?

Jag är dåligt insatt i träningsbloggsfären så jag håller mig till att utmana endast en. Han är dock min idol. Kristian!

Över och ut.

 

Lidingö ultramarathon 50 km

Finisher 50 k

Jag fick ju en startplats till skänks till LL50 som jag förvaltade helt okej. Första biten gick lätt och jag hade en liten plan om att springa på en del i början för att sedan ta det lugnt mil 3 och 4 för att orka med slutet. Men eftersom jag inte sprungit en meter på Lidingö innan visste jag inte om min plan var något att ha. Det ryktas om att det är backigt. Första milen var jag så uppe i varv att jag missade Abborrbacken helt. Vilken tur att den väntade en gång till vid 44 km. Jag har för mig att andra milen innehöll en del trixiga stigar. Tror jag snittade runt 4.35 efter 20 km och kände att det var perfekt.

Med nötkräm, saltpåsar från Mcd och lakrits i fickan behövde jag bara sikta in mig på att dricka vid stationerna. Fast jag hade även min enlitersflaska med svartvinbärssaft under armen. Fram till 26 km drack jag mest sportdryck vid passering av vätskestationerna men sedan gick jag över till vatten så jag kunde hälla kvarvarande vatten över huvudet när jag druckit färdigt. Det var inte särskilt varmt men jag sprang med långärmad vintertröja för jag svettas hellre än fryser.

Det var lite småsvårt att hitta snitslarna på vissa ställen och jag fick då och då hjälp av funktionärer att springa rätt. Jag hade verkligen noll koll på var jag befann mig på ön när banan inte gick utmed kusten. Mil 3 avverkades och den fjärde milen kändes som en berg- och dalbana i slowmotion. Backe upp och backe, om och om igen. Utförslöporna började bli kämpigare än att ta sig uppför. Dock trivdes fötterna trivdes fötterna jättebra i mina Hyperspeed 6. Runt maratonpasseringen hade jag kommit ifatt tvåan i damklassen. Jag låg i rygg på henne ett tag. Hon drog ifrån utför men kändes tröttare för varje uppförsbacke så jag valde att rycka i väl vald backe. Tror jag persade maratontiden men eftersom min mobil inte visade rätt distans vet jag inte exakt vilken tid det blev. Runt 3.20 förmodligen. Andra varvet missade jag iallafall inte skylten som markerade Abborrbackens början. Fast efter alla andra backar kändes den inte särskilt speciell. Vid 45 km satt en skylt som förkunnade jag man sprungit just 45 km. Min RunKeeper visade då 44.09 km. Perfekt! Detta innebar att jag i verkligheten hade ett lägre snitt än på mobilen och att en tid sub 4h bara var att ”ta i mål”. När det var ca 1 km kvar höll jag på att springa fel en sista gång. Man kom ut på ett stort fält med snitslar lite här och var. På ena sidan fältet stod ett gäng kvinnor och flaxade med armarna. Först trodde jag de var funktionärer men det visade sig att det var några som utövade någon form av gympa. Jag sprang en loop ute på fältet och vände tillbaka mot vad som var rätt håll. Jag var småförbannad och stressad över mitt misstag så jag slängde en blick över axeln för att försäkra mig om att jag inte klantat bort en placering. Där kom en snubbe ca 150 meter bakom mig. Jag la en högre växel och spurtade mot mål och en tid på 3.55.25 som räckte till en nittondeplats.

ll50_raz_3660_lidingo_ultra

Förutom att det stundtals var svårt att hitta var det som helhet ett bra arrangemang. Jag är glad att det är ”gjort” och att jag nu inte känner någon som helst press att behöva springa Lidingöloppet.