Etikettarkiv: göteborgsvarvet

Årets sista skylt – Göteborgsvarvets seedningslopp. Bråvalla Flygfält.

 

Bråvalla! Ready for take off! #norrköping #seedningslopp #Göteborgsvarvet #bråvalla #flygfält #flygflotilj #jaghejar #onemanarmy #skyltväder #plakat #darktrailrunners #löpning #startbana

Ett foto publicerat av Raz (@raznu)

One man army är bättre än ingen hejarklack alls!

På ett blåsigt Bråvalla innan start. Maiden och Helloween-pepp, fast långt från festivalkänsla.. De flesta satt och kurade sina bilar tills det var dags för start. Men jag var rejält påbylsad för att inte frysa sönder under min skyltningsavslutning så jag kunde ifallafall stundvis smyga omkring och hälsa på lite folk.

Starten! Alltså fy fan vad det blåste…

Jag stod vid 4 och 9 km och skrek så gott det gick. Ljudet som inte nådde fram kanske kompenserades av kroppspråket. Och jag fick verkligen slita för att inte tappa skylten eller blåsa iväg tillsammans med den! Det var ju inte inte särskilt tätt med löpare heller. Klunglöpning fanns bara i fantasin. Hejade mig igenom hela fältet till sista löpare och gå- /joggade den knappa kilometern mot mål. Therese och de andra vi åkte med gjorde godkända lopp. Tiderna blev mest kuriosa då vinden på långa raken låg rakt emot och det var nästan tragikomiskt att se löparna slita. Undrar om någon slog pers?!

area68

Hann även med att turfa zonen Area68 som låg lägligt till där man parkerade bilarna.

Hejat mig hela vägen till senaste numret av Runners World!

runners_world_sweden_rasmus_raz_raznu_bild_skylt_hejar

För vi är Dark Trail Runners, och vi är överallt! :)

runners_world_sweden_rasmus_raz_raznu

Det är den här ni ska plocka upp i butiken eller bläddra till sidan 36 om ni redan fått den i brevlådan.

Jag har hunnit med att skylt-heja på några fler lopp sedan intervjun gjordes. Det har blivit  Söder runt (Stockholm), Å-loppet (Eskilstuna), Eskilstunaloppet by night, KK-joggen (Katrineholm) och Midnattsloppet (Stockholm).

Och till alla de som mer eller mindre skämtsamt (mest på skämt såklart!) har kommenterat mitt hejande med ”Spring själv då!” vill jag berätta att jag gjorde comeback efter skada och rehab i över ett år med att jogga Ultravasan 90 km. ;)

Det är roligt att springa!

/Raz

 

Åkte till Göteborg – stod med en skylt.

bigsign

Pepp!

GP_gbg

Åkte upp på nätet ganska omgående. :) Göteborgsposten!

stef1small

Stephan Wilson-cam!

stef2small

”Horns up!” på SVT Play! :D För vi är Dark Trail Runners!

IG_gustaf_eriksson

Blev fotad. @gustaf_eriksson

IG_linnosterberg

Och fotad. @linnosterberg

IG_fikasara

Och mer fotad! @fikasara

Och filmad! (filmsnutt lånad av Henrik Anger)

GP_paper

Hamnade på dubbeluppslag i GP! :)

GP_paper_text

Blev intervjuad av GP.

Dagen innan allt ståhej hann jag springa en liten mil. Fin rehab-jogg!

 

Statistik – en månad utan löpning

Efter de dagar med foten i högläge och i princip helt utan fysisk aktivitet startade jag med kryckgång och cykling. Efter åtta dagar med gips tyckte ortopedläkaren att det var onödigt att jag skulle ha det så det klipptes upp omgående. På röntgenbilden han visade på datorskärmen syntes frakturen tydligt. Jag fick gå, men skulle använda kryckorna om det kändes jobbigt. Lättare sagt än gjort då jag var inbokad som support både på Göteborgsvarvet och Stockholm marathon. Jag skippade att släpa på kryckorna helt enkelt. Det var rätt beslut. Jag hade nog inte klarat fem minuter med kryckor bland folk, varken på tåget, nummerlappsmässan i Gbg eller på spårvagnen och framförallt inte i Nordstan…

De kilometer jag har haltat runt dessa supporthelger är ej uppmätta men låt säga att det blev ca 3-5 km per dag, lågt räknat. Detta i lååångsamt tempo med många pauser.

Nu känns foten lite bättre och idag vågar jag sätta ner den platt mot marken, och känner inte alls samma smärta som jag gjorde för några veckor sedan. Endast en kväll efter shoppingrunda i Stockholm svullnade den lite igen och gjorde ont. Det avhjälptes med två alvedon. Jag har inte petat i mig med än 7-8 alvedon under hela tiden. Fast det är svårt med smärtor och smärttrösklar. Alla har olika, och jag har erkänt hög tröskel. Inte alltid bra. Men nu sticker det bara lite i fotens mjukare delar under främre delen när jag pressar neråt försiktigt. Det är nog bara för att det är en oanvänd del. Som när en kroppsdel har domnat och återkommer till liv. Det gör inte ont där frakturen sitter. Bara om jag råkar trampa ner för hårt mot den. Eller ont gör det inte då heller. Det ilar lite, eller bränner. Det är som sagt svårt att sätta ord på smärta.

Cykeln har blivit räddningen då jag inte tycker om gymmet alls. Har bara utnyttjat två av tre provträningstillfällen. Mer vet jag inte om det blir. Först var jag inne på att köpa månadskort alt. sommarkort men jag hatar verkligen miljön så jag skippar det. Crosstrainern var okej, men det är inte värt så många hundralappar för att vara på ett ställe jag avskyr. Jag sätter mig på cykelsadeln ute istället. Det ger både frisk luft och brända kalorier! Tyvärr gör det inte alls samma för huvudet som löpning. Det är där det börjar tära som mest nu. Jag lyckas hålla vikten i och med att jag cyklar. Trots att jag släpar runt på min oväxlade Kronan med ett stort tungt lås på pakethållaren är det för lätt, huvudet får helt enkelt inte sitt…

cykel3

516 km 8 maj-2 jun. Inkluderat en vecka med gipscykling, två tillfällen på gymmets crosstrainer och två km kryckgång. Ej inkluderat sightseeing-, support- och shoppingpromenader.