Etikettarkiv: berlin

Skyltmannen – mitt alter ego har fått en egen Facebook-sida!

Efter mycket om och men har Skyltmannen fått sin egen sida på Facebook. Där postas löpande (höhö) allmänt dravel och lite bilder mm. Ibland går det att få en hint om var nästa skyltning äger rum. Denna vecka är det Tjejmilen som gäller. Säg hej om ni ser mig! Efter det är planerna högst oklara. Det blir iallafall inte Lidingöloppet för då är jag i Berlin och springer maran. :-)

Seså! In och gilla, dela och bjud in!

http://www.facebook.com/Skyltmannen/

/Raz aka. Skyltmannen

 

2015 – kartorna!

katrineholm2015

stockholm2015

berlin2015

kalmar2015

grancanaria2015

Mina 3034 km fördelade på fem kartor. Mer kompletta kan de inte bli för nu jobbar jag på version 2016. ;)

Berlin – support

ormen

Ormen av löpare på väg till start. Solen har just gått upp, det är för tidigt…

0700

Ofattbart mycket folk som ska in på området. Och mer blev det. Kyligt, men skönt att slippa regn. Fick vänta två timmar på att första löparna skulle passera på första heja-stället.

30k

Jag har aldrig sett så många löpare förut. 3-timmarsgruppen kändes större än hela Stockholm marathon. Trångt. Inte alls sugen på kliva in och springa faktiskt. Till och med längre bak i startfältet var det inte många meter mellan löparna.

heja

Jag brände runt och hejade på Therese på så många ställen som möjligt. Förutom vid start och efter målgång (jag hittade inte skylten som pekade rätt så jag hann inte dit förrän 5 min försent) hann jag heja på 5 (gula prickar) ställen! Och heja på alla andra under stunden jag väntade in henne. ”Heja Sverige!” Många glada miner.

routemap

Tack vare välutbyggd kollektivtrafik och en mobilapp som SL bara kan drömma om kunde jag som inte ens hittar hinna runt banan.

dunkd

Löparmat.

doner

Mer löparmat. En döner om dagen. Fler öl.

standstill

Och jo, jag sprang lite rehabjogg också. Tyvärr var ju inte gatorna avstängda för mig så jag fick hålla mig på stenlagda trottoarer. Hemskt underlag för foten. Trött. Stressad av trafik och trafikljus som varken låter eller är gröna mer än att man hinner springa över om man lyckas tajma överfart exakt när det slagit om. Nja. Jag hade hoppats på att kunna dra ner till Tempelhof och springa lite på startbanorna men jag la ner det.

På det stora hela var det bra att Therese tog sig runt med min support. Hon hade inte gjort ett enda långpass sedan Stockholm… Starkt är bara förnamnet.

Flyget gick okej. Lägenheten vi hyrde låg kanonbra och var okej som maraton-bas. Döner är så jävla gott. Likaså veteöl. Och snabb-potatis-mos i kopp. Och ja, jag gick ner i vikt.