Årets lågvattenmärke hittills – fast med ljuspunkter!

lagvatten

Efter att ha vilat i måndags, sprungit i mina mått ganska lite tisdag till fredag blev jag magsjuk natten till lördagen. Inte så konstigt då jag tagit hand om sambo med samma symtom i veckan. Det går ju att vända och vrida på lite som man vill, men 74 kilometer löpning är, trots att det är årets hittills lägsta veckosumma, egentligen inte alls dåligt. Jag fick dessutom ihop 6 km baklängeslöpning varav 4 på tisdagen.


Och nu har jag dessutom kommit upp i 13 dagar utan löpning i år. Vilodagar är viktigt och räknas minst lika noga som dagar med löpning!

Wings for life world run: Kalmar-Öland

wingsfordarktrailDenna chans går inte att missa en gång till… 

Förra året var det premiär men jag hade fått en friplats till Lidingö Ultra 50k och loppen gick samma dag så jag kunde inte vara med.

Att springa över Ölandsbron har en given plats på min bucketlist. Eftersom jag är uppvuxen i Kalmar och även har bott där i omgångar efter det har jag kutat omkring med bron i blickfånget otaliga gånger. Söndagen 3 maj 2015 är det dags!

Hela startavgiften går till ryggmärgsforskning. Alla Wings for life-lopp startar samtidigt i hela världen. Efter en stund börjar en catcher car köra efter startfältet. En efter en plockas av när bilen kommer ikapp. Sisten kvar vinner. På hemsidan finns en grafisk kalkylator så man kan räkna ut på ett ungefär hur långt man bör kunna komma. (11 mars lanserades även en mobil-app för den som vill testa att bli jagad av en virtuell catcher car.) Jag har siktet inställt på marathondistans. Går inte det har jag iallafall fått springa över bron! Har jag ”dagen” kan det mycket väl bli längre än en mara. Vi får helt enkelt se.

Jag springer för Dark Trail Runners. Horns up!

 

Känslan – och varför.


9 minuter in i videon som svaret på frågan ”Why do it?” -”It makes me happy. It makes me feel normal and whole.” och fortsättningen ”As long as I´m running, everything is fine” efter det känner jag igen. Det går inte att jämföra sjukdomar men de här orden sätter verkligen fingret på varför.

Sightseeingmarathon i Stockholm

sthlm21kmara

Gärdet. Jag hade för mig att det var en smal grusväg här, men monstermasken måste spelat mig ett spratt på Stockholm marathon… Slakmotan märkte jag dock inte av då, trots att detta är just innan 21k på officella marathonbanan. Lite mindre tunnelseende den här gången.

feather4backa

Förra veckan kom leveransen av mina nya Adidas Adizero Feather 4. Mina 44:or väger 180 gram styck och de kändes bra i passformen från början. Visst, lite måste de springas in men andra rundan i dem blev 30 km och tredje marathondistans (42,2 km) så vi kan säga att det är fixat nu.

42ksthlmmars

Jag drog iväg tidig förmiddag. Ganska planslöst egentligen, förutom att jag försökte hålla hyfsat låg hastighet. Det fungerade utmärkt för 5-6 km men vid Stadsgården var det slut på lugnet. Förbannade finska färjefyllerister gick 4-5 i bredd på gångvägen som rymmer 2-3 i bredd som max. Jag fick hoppa ut i cykelfilen och köra superrusher när det blev luckor mellan cyklisterna. Efteråt tog det ett tag att lugna ned sig. Strandvägen var också jobbig med allt folk. Väl ute på Djurgården slappnade jag av igen. Kilometerna flöt på och jag loopade Vallhallavägen-Karlavägen och vidare nordväst. Vasastan var snabbt avklarad och någonstans här fick jag börja hushålla rejält med medhavda hallonsaften. Hornsberg var fint och efter några backar var det dags att passera Västerbron. En skön svalkande motvind mötte mig men steget kändes fortfarande lätt. Vid Årstaviken var det packat med folk som gick, cyklade och joggade. Jag kryssade mig fram med lätthet även här. Sprang om några stycken. Önskade nästan att de kunde se min klocka så de fick reda på att jag sprungit över 35 km. Men de tankarna gick snart över i fantasier om mat. Nu var jag hungrig och bestämde mig för att försöka avsluta i Sjöstan så nära Max som som möjligt. Sickla hade också varit ett alternativ men eftersom det passade nästan löjligt bra med dryga 2 km till marathon från Henriksdalsbron fick det bli det första alternativet. Först köpte jag en Zingo på Coop sedan åt jag ett Originalmål på Max. 71:an tog mig hem till mamma och pappa igen efter det. Solen sken och de cirka fem plusgraderna gjorde att det faktiskt blev en helt okej lördag i Stockholm. Att jag sprang ett milslångt backpass i min favoritbacke i Nyckelviken kvällen innan kan vi prata om någon annan gång.

Årets shortspremiär begicks redan 20150101 – men idag var det dags för linne!

3top

13 grader i skuggan och en fläktande vind! 

25k_tank

Jag sprang ett varv runt stan och det gick lätt. 25 km på 1.51.50. Det var lite lerigt på några fåtal ställen och jag sprang ner mig i en vattenpöl i början men det var ju så varmt att det inte gjorde så mycket. Mycket människor ute och promenerade men jag såg bara två löpare under hela tiden. De andra kanske åkte Vasaloppet?

Älskade tartan.

backavallen20150306

Igår joggade jag ner till Backavallen och körde några varv på favoritbana nummer 4. Någonstans kring 2,5 km sprang jag in på tartanen. Det kändes förhållandevis lugnt och jag levde mig in i musiken i öronen. Shufflade alla låtar jag hittills laddat upp till Google Music, vilket är runt tusen. Mest metal av varierande hårdhet. Band som Restistance, Amon Amarth och Arch Enemy samsades med lite glammigare Maiden och tyska powersnubbarna Freedom Call. Pat Boone dök även upp med storbandscovers på Dio och Ozzy. Varven rullade på och efter någon timme började jag fundera på hur långt jag skulle springa. Bestämde mig för 30 km och susade vidare. Runt 20 började hungern ta ut sin rätt men jag hade ”gott” om dricka kvar i min medhavda flaska. Dagen till ära en blandning av päron- och svartvinbärssaft. Kolhydraterna dämpar hungern en hel del. Min mage tycker inte alls om rent vatten men kolhydratberikat (saft) går okej.

Det känns som världen rör sig runt mig och inte tvärt om. Banan kommer åkande utan att jag behöver ta i nämnvärt. När det närmar sig 25 börjar benen nästan ofrivilligt öka. Känslan är fortfarande oerhört lätt. Inte ens balladen Afraid to shoot strangers (Iron Maiden) tar udden av farten sista kilometern, snarare tvärt om. Kikar på klockan (mobilen) för att se om jag hinner under 2.08. Hur lugnt som helst. Pressar jag sista 300 meterna finns chansen på 2.06-nånting. Och visst! Stannar 30.01 km på 2.06.58.

Jag är nöjd med att benen levererar negativa splits nästan hur jag än gör. Idag var det verkligen ett sluttande plan.

Första milen: 43.35

Andra milen: 43.04

Tredje milen: 40.19 (varav sista femman på 19.21)

Idag taktikvilar jag för att det, enligt väderleksprognosen, vankas toppväder imorgon. Upp mot 10 grader och sol! Shorts igen med andra ord!

Apropå Backavallen var jag där och sprang 5 km baklänges i tordags. Makligt tempo, men skönt!

Många siffror blir det…

1000km2015

Igår passerade jag årets första tusing (kilometer alltså). Firade med att springa 2 km (5.41, 5.20) baklänges på Backavallen, i shorts!

20000km

Och här om dagen klev jag över 20 000 löpta kilometer sedan 6 januari 2010. Ett halvt varv runt jorden! Detta betyder att jag har snittat lite över en mil om dagen under ett halvt decennium. Bara utomhus så klart. Många bäckar små osv.

Hej då Spotify – det är inte jag, det är ni.

spot_new_dots

Jag lyssnar inte särskilt mycket på musik numera. Men när jag gör det ska det fungera. Spotify håller helt enkelt inte måttet. Varken desktopvarianten eller mobilappen levererar något som är värt 99 kronor i månaden.

spotify100offline

Det händer ofta att appen möter mig med hånet ”You´re offline”.

Igår var måttet rågat. Jag skulle ner och springa 400-metersvarv på Backavallen och hade tänkt mig musik i öronen. Drog igång appen som protesterar och påstår att jag är ”offline”. Dubbelkollar både wifi och mobilt internet och dessa klockar in på 50 mbit resp. 15 mbit. Allt (utom Spotify) har kontakt med internet. Till slut laddade appen klart men bråkade fortfarande om internet så jag valde en lista jag tidigare sparat för att spela i offlineläge. El altar del Dios desconocido med At the gates började spela för att sedan hacka till var tionde sekund. Jag fick nästan psykbryt men lugnade mig lite och hittade, till min stora lättnad, samma album i Walkman-appen. Där och då bestämde jag mig för att det var slut med Spotify. De få andra gånger jag lyssnar på mobilen är när jag ska göra styrkeövningar hemma. Men den senaste tiden har jag inte orkat bråka med appen så jag drar helt enkelt igång Youtube. Det är både smidigare och snabbare.

spotify_premium_slow_raz

Nu har jag sagt upp prenumerationen och istället börja bygga musikbibliotek på Google Play Music istället. De har just ökat mängden låtar som man kan ladda upp till 50 000. Det lär räcka en stund då jag de senaste åren lagt till max tio album i min musikrotation per år.

googlemusic

Köper jag istället dessa album kommer jag undan billigare än med Spotify Premium. Vad jag har hört har fler liknande problem med både mobilapp och desktop-Spotify. Det verkar inte företaget bry sig ett skit om då det bara blir sämre och sämre. Lättnaden att säga tack och hej är stor. Jag behöver färre stressmoment i mitt liv och ni har varit ett av dom.

 spotify_farewellHEJ DÅ! 

Vinterskor – fast vintern tagit ett break

trailroc245_3660

När allt strul med den svenska friluftswebbshoppen och North Face Ultra Trail-skorna äntligen löst sig beställde jag istället ett par Inov-8 Trailroc 245 från England.

trailroc245_3660_2En hyfsat greppig sula (utom på is) funkar fint på vintern när det är snö eller slask. Vid behov har jag ett kit Bestgrip-dubb att tillgå. Fast nu har vintern tagit en paus och jag har bara sprungit en testrunda med Trailrocen. Lite typiskt när jag äntligen fixat dem men jag springer hellre på barmark. Alltid.

bestgrip_3660

Efter att ha halkat omkull två gånger inom loppet av tre veckor med mina gamla slitna Icebug Anima BUGrip är det nu skönt att kunna luta sig tillbaka på något jag litar lite mer på.

northface_3660

North Face Ultra Trail var ju jättesköna men skor som går sönder redan efter tio rundor (200 km) borde VERKLIGEN inte få kalla sig ultra. Har för mig att 44,5 vägde in någonstans kring 285 gram vilket är nästan på grammet samma som Trailroc 245 i 44,5. Lite väl tungt i min smak men det ibland är det skönt att ha rejält på fötterna. Ibland.