Dagens löpning: 12 kilometer. Tid 1h 2min.

De sista fem kilometerna fick jag ta i dubbelt så mycket och det gick ändå långsammare än vanligt. De blåste så mycket motvind att jag till och med tappade andan emellanåt. Pust! Tiden blev 51 minuter vilket får ses som väl godkänt idag. Jag är glad att det är över. Nu blir det varm dusch.

Idag var en sån där dag jag inte ville springa egentligen. De första kilometerna var lite småtunga men sedan släppte allt och jag kunde springa så länge jag hade vatten i flaskan. Till slut blev det 18,5 km på tiden 1 h 36 min.

Löplängd: 10500 meter, tid: 49 minuter med lite stillastående vid övergångsställen. Helt okej lördagstid.

Nu har jag sprungit dagens mil. I och med att jag ska försöka vaccinera mig senare vet jag inte när nästa löprunda kan äga rum på grund av eventuella biverkningar. Men nu har jag gjort allt i min makt för att kunna lyckas fortsätta med ”10k a day” och hoppas på en liten tur sent imorgon kväll om hälsan tillåter. Morgonrundor tillhör inte någon favorit om jag får välja. Benen visste tydligen inte hur lite klockan var så tiden blev 49min 40sek.

[edit: note to self, 335km sedan 6:e okt.]

Tio lätta kilometer på 50min 20sek. Min hjärna var någon helt annanstans. Jag tittade på klockan efter 12 minuter och nästa grej jag uppfattade var att jag hejade på en gammal klasskompis som jag mötte på cykelvägen, då var det ca 2 km kvar. Och sedan var jag hemma. Som av trolleri.

Det enda på hela kroppen som verkar ta stryk av mitt idoga springande är bröstvårtorna. Understället skaver och de svider en hel del när svetten tränger sig i de små små såren som bildats. Börjar nog bli dags att börja plåstra om dem i förebyggande syfte. I övrigt är allt topp. Nästa stora utmaning blir halkan när det väl blir minusgrader.

edit: Jag besparar er bild.

Ibland har man flyt i steget, och ibland har man flyt i steget. Jag kände att något var på gång så jag packade fickan med salta kex och tuggummin. Vattenflaskan är svår att göra större än 0,5l så det är väl mängden vatten  som begränsar mig om något nu skulle göra det. Allt satt precis som det skulle. Jag flög fram och tog ut svängarna lite extra runt stan för det kändes helt otroligt grymt bra. Jag kollade på klockan först efter 1h 36m. Det gjorde jag egentligen bara för att se vad klockan var, men det gav mig också en hint om var sluttiden skulla hamna. Så efter 2 timmar 4 minuter och 30 sekunder landade jag på trappan hemma. Då var det mest vätskebristen som gjorde sig påmind. Nu har jag petat i mig 3 pintar saft, saltgurkor, oliver, fler salta kex, gräddfil och sötmandlar. Jag ska bara dricka lite till sedan är jag snart återställd igen. Jag summerar allt med ett ord: Härligt!

Lördagkväll i stan, med löparskor. ;-)

Rundan gick genom ett folktomt Kalmar. Det var nästan kusligt vad lite folk det var ute. 1h 4m 30s blev tiden. Det är väl en miltid någonstans i trakterna kring 56m, så det gick ju inte fort. Men jag tog inte i något nämnvärt. Duschen väntar! Adios!

Sedan den 6:e oktober har jag sprungit 270km(!). Det är garanterat personligt rekord. Och dagens mil var månadens snabbaste. 46 min 56 sek! Nu snackar vi stor fredagsgrogg ikväll. =)

10km, 52 minuter blankt. Lätta fina steg och tankarna någon helt annanstans. Händer det att ni får ”minnesluckor” när ni springer? Jag får det ibland och det är så skönt att kilometerna liksom betar av sig själva utan att jag gör något. =)

Ett annat tips är att försöka springa samma runda ofta så man inte behöver tänka på vilken väg man ska ta när man blir trött. På så sätt kan man lägga energin på annat viktigare, som att ta sig hem. ;-) Och så försöker jag att inte tänka på benen när jag springer. Jag koncentrerar mig istället på att bålen ska framåt, då följer resten av kroppen med av bara farten.