månadsarkiv: februari 2015

Hej då Spotify – det är inte jag, det är ni.

spot_new_dots

Jag lyssnar inte särskilt mycket på musik numera. Men när jag gör det ska det fungera. Spotify håller helt enkelt inte måttet. Varken desktopvarianten eller mobilappen levererar något som är värt 99 kronor i månaden.

spotify100offline

Det händer ofta att appen möter mig med hånet ”You´re offline”.

Igår var måttet rågat. Jag skulle ner och springa 400-metersvarv på Backavallen och hade tänkt mig musik i öronen. Drog igång appen som protesterar och påstår att jag är ”offline”. Dubbelkollar både wifi och mobilt internet och dessa klockar in på 50 mbit resp. 15 mbit. Allt (utom Spotify) har kontakt med internet. Till slut laddade appen klart men bråkade fortfarande om internet så jag valde en lista jag tidigare sparat för att spela i offlineläge. El altar del Dios desconocido med At the gates började spela för att sedan hacka till var tionde sekund. Jag fick nästan psykbryt men lugnade mig lite och hittade, till min stora lättnad, samma album i Walkman-appen. Där och då bestämde jag mig för att det var slut med Spotify. De få andra gånger jag lyssnar på mobilen är när jag ska göra styrkeövningar hemma. Men den senaste tiden har jag inte orkat bråka med appen så jag drar helt enkelt igång Youtube. Det är både smidigare och snabbare.

spotify_premium_slow_raz

Nu har jag sagt upp prenumerationen och istället börja bygga musikbibliotek på Google Play Music istället. De har just ökat mängden låtar som man kan ladda upp till 50 000. Det lär räcka en stund då jag de senaste åren lagt till max tio album i min musikrotation per år.

googlemusic

Köper jag istället dessa album kommer jag undan billigare än med Spotify Premium. Vad jag har hört har fler liknande problem med både mobilapp och desktop-Spotify. Det verkar inte företaget bry sig ett skit om då det bara blir sämre och sämre. Lättnaden att säga tack och hej är stor. Jag behöver färre stressmoment i mitt liv och ni har varit ett av dom.

 spotify_farewellHEJ DÅ! 

Vinterskor – fast vintern tagit ett break

trailroc245_3660

När allt strul med den svenska friluftswebbshoppen och North Face Ultra Trail-skorna äntligen löst sig beställde jag istället ett par Inov-8 Trailroc 245 från England.

trailroc245_3660_2En hyfsat greppig sula (utom på is) funkar fint på vintern när det är snö eller slask. Vid behov har jag ett kit Bestgrip-dubb att tillgå. Fast nu har vintern tagit en paus och jag har bara sprungit en testrunda med Trailrocen. Lite typiskt när jag äntligen fixat dem men jag springer hellre på barmark. Alltid.

bestgrip_3660

Efter att ha halkat omkull två gånger inom loppet av tre veckor med mina gamla slitna Icebug Anima BUGrip är det nu skönt att kunna luta sig tillbaka på något jag litar lite mer på.

northface_3660

North Face Ultra Trail var ju jättesköna men skor som går sönder redan efter tio rundor (200 km) borde VERKLIGEN inte få kalla sig ultra. Har för mig att 44,5 vägde in någonstans kring 285 gram vilket är nästan på grammet samma som Trailroc 245 i 44,5. Lite väl tungt i min smak men det ibland är det skönt att ha rejält på fötterna. Ibland.

Gran Canaria 24-31 januari 2015

gc2015_3

Therese köpte oss en sista-minutenresa till GC! Värme och möjligheten att springa i shorts och lätta skor i januari gör gott för min depression.

gc2015_2

Hur vet man att det är en cykelbana? Den är grön med vita linjer, och folk går eller springer där.

gc2015_4

Semesterns snabbaste femma var de sista 5k av 20 på söndagen. I sandstorm med Dunas de Maspalomas på ena sidan och stökigt hav på andra tassade jag fram i 3.55, 4.01, 4.11, 4.09. 4.00 (5k, 20.16). En bra dag på stranden är underlaget nästan optimalt för löpning. Det var det inte nu. Den lilla strandremsa högvattnet hade lämnat kvar var mjuk och fuktig. Stundtals fick jag ta mig upp och plöja i ökensanden i stället. Trots detta flög jag fram. Jag har ALDRIG haft så lätta ben. Jag kunde bara mata på som om det vore den mest självklara saken i hela världen. Det var inte många andra ute. Bilden ovan är tagen i dagsljus. Eller det som var kvar efter att sandstormen tagit sitt. Jag kanske mötte ett tiotal på den fem kilometer långa stranden. Lite som att vara på Skinnarmo-expedition fast utan allt det farliga.

gc2015_5

Återhämtningsdryck.

gcmap141

Jag fick ihop 141,7 km från lördag kl 17 till lördag kl 09. Therese visade tydliga löparmaskintendenser och sprang 87,7 km. Vi täckte upp hela turistorten (Meloneras, Maspalomas, Playa del Inglés, San Agustin, Playa del Aguila och Bahia Feliz). En av dagarna sprang vi Maspalomas-Monte Feliz tur och retur (12k dit och 11k hem).

gd2015_7

Vändning på toppen av Monte Feliz efter 12 km. Glad Therese.

gc2015_1

Morgonjogg på stranden i soluppång. Jag svävar en bit ovanför sanden. Det är även känslan. Så lätta fötter. Magiskt. Tack Therese.