100km på 10 dagar!
Man kan kalla mig galen, knäpp eller tokig. Visst, det kan jag väl köpa. Men jag springer för att må bra och jag mår faktiskt bra av det. 100 kilometer på tio dagar kanske låter väldigt mycket och jag hade absolut inte gjort det med krämpor i kroppen. Jag upplever ingen träningsvärk och ingen stelhet alls. Det enda jag lider av är hunger, denna ständiga hunger. Att ständigt ligga minus på kalorier är påfrestande men jag börjar vänja mig vid det också. Midsommarformen är ju snart toppad och jag ser fram emot många kalla bärs, sill, snaps och grill! Men fram tills dess fortsätter jag med mina 10 km löpning och 17 km cykling om dagen. Vi hörs!
Ambitiöst. Den som ändå hade den motivationen… eller orket.
Jag är sjukt imponerad! Framför allt med tanke på det ”underbara sommarvädret” vi haft på sistone.
Tack Maria! Det var inte särskilt mysigt förra veckan när regnet bara öste ner. Idag var det ett litet lätt strilregn bara. =) Plus att det blir lättare att springa för varje mil!
Du inspirerar, jag tror jag måste ge mig ut på en runda ikväll. Alldeles för länge sen jag sprang. :)
Underbart! Lycka till!