raz.nu

Det är farligt att ha fri tillgång till lamineringsmaskin. Sedlar har jag dock inte fri tillgång till så jag fegade med att plasta in en tjuga.

…och jag druckit en till aftonmål igår, en till frukost idag och en till kvällsmellis nyss.

Jag har länge gått och trånat efter watt-trimmade superblenders i diverse hushållsbutiker, men aldrig riktigt fastnat för någon.  Nu när farmor skulle ge bort sin var jag inte sen med att hojta till, jag vill ha!
Så blev det och jag älskar den. Frukostproblemen är ur världen och mellanmål fixas på några få minuter. Det är livet. =)

Tips på "recept" mottages gladeligen.

Efter flera veckors dagliga bussresor till och från stan med skräniga medresenärer och skrikande barn hör jag äntligen åter bara musik i mina öron. Min gamla mobil strejkade rejält de sista dygnen den var i drift. Förnyelsen låg i luften och den visste vad som var på gång. Nu har jag gått från plast till metall och 920kb minne till 4gb. Mumma!

Trombidium holosericeum

Jag älskar småkryp och att fotografera dem kan ibland vara knepigt. Den här lilla gynnaren undkom dock inte förrän han fastnat på makrobild. Det kan även vara knepigt att få reda på vad det är för kryp man har fotat men den här gången krävdes endast en välplacerad googling. Det är en sorts kvalster – Trombidium holosericeum närmare bestämt. Rätt creapy.

Pippiplåster var enda alternativet när jag skar mig och behövde stoppa blodvitet. Så blir det när man jobbar i en butik som till stor del säljer barngrejer.

Idag har jag faktiskt haft en bloggdejt irl. Stellan som driver bloggen salt.se är i stan för mässbesök. Vi var först på presslansering av Prismas vår/sommar-kokböcker. Roligast och mest kryptiska var de två herrarna som ligger bakom Assar i DN. 
Efteråt sänkte vi ett par stora kalla på The Dubliner. Mycket snack blev det, riktigt trevligt. Eftersom det var årets uteserveringspremiär och sällskapet mycket intressant, smakade ölen extra gott.

På vägen hem knäppte jag en bild av den här underbara himlen som inte mörknar förrän runt 22-snåret nu!

En trombliknande stoftvirvel uppkommer på grund av termik. Ganska häftigt.

För att ha tillgång till cykel under helgen i Norrköping var jag tvungen att börja dagen med att laga en punkterad slang. Senare ska jag och Malin cykla omkring i det fina vårvädret, äta finlunch och kanske fota lite.

Jag har ett problem. Nästan varje gång jag tvättar har ett och samma pensionärspar bokat tvättiden efter mig. Dom har märkt att jag brukar vara färdig innan min tid är slut. Egentligen skulle det inte vara något problem att ha dem efter mig… Men eftersom jag tvättar tidigt på morgonen försöker jag sova en stund mellan turerna ner till tvättstugan. Sista svängen torktumlar jag oftast bara, då brukar det ringa/knacka på dörren.

Gubben -Är du klar med maskinerna?
Jag -Eee, aaa.
Gubben -Väckte jag dig?
Jag -Aaa.
Gubben -Då ska jag inte störa. Men vi kan ta maskinerna va?
Jag -Ja, ni kan alltid göra det om jag är klar med dem.
Gubben -Vad bra, då vet jag det.

Suck… Detta har hänt ett otal gånger. Varje gång tänker jag att nästa gång dom ska lägga vantarna på tiden efter mig fattar dom väl att jag är klar med tvättmaskinerna om dom är tömda, avtorkade och inte används. Jag är så trött på det att det har hänt att jag fultvättar tex en filt eller kökshanddukar ända in på slutet för att slippa bli väckt.