Hejat mig hela vägen till senaste numret av Runners World!

runners_world_sweden_rasmus_raz_raznu_bild_skylt_hejar

För vi är Dark Trail Runners, och vi är överallt! :)

runners_world_sweden_rasmus_raz_raznu

Det är den här ni ska plocka upp i butiken eller bläddra till sidan 36 om ni redan fått den i brevlådan.

Jag har hunnit med att skylt-heja på några fler lopp sedan intervjun gjordes. Det har blivit  Söder runt (Stockholm), Å-loppet (Eskilstuna), Eskilstunaloppet by night, KK-joggen (Katrineholm) och Midnattsloppet (Stockholm).

Och till alla de som mer eller mindre skämtsamt (mest på skämt såklart!) har kommenterat mitt hejande med ”Spring själv då!” vill jag berätta att jag gjorde comeback efter skada och rehab i över ett år med att jogga Ultravasan 90 km. ;)

Det är roligt att springa!

/Raz

 

Tävlingscomeback – Ultravasan 90 2016

siljan_jump

475 dagar efter frakturen i foten var det dags att ställa sig på startlinjen i ett lopp igen. Och som jag skrev i ett inlägg för ett tag sedan gäller ”Go big, or go home” – Ultravasan 90!

bergaby

Det var mörkt men inte så kallt i Berga by kl 04. Nerverna var dock utanpå. Jag hade endast sovit 2,5h eftersom uppstigning skedde kl 00… Oavsett vad som sker skulle det bli en lång dag.

starttalt_darktrailrunners_ultravasan

Fördelen med att springa ”små” lopp är att faciliterterna räcker till. Vi kunde hålla oss varma i tältet och här på bilden ser ni faktiskt alla fyra anmälda Dark Trail Runners (och Lars som knäppte bilden)

gratomte

Eftersom jag var så nervös tog jag inga bilder förrän här, efter ca 1h 30 min löpning kl 06.30… Gråtomte med mossa i skägget på patrull ute på en spång någonstans i dalaskogarna. Jag hade redan känt att jag inte hade någon toppdag så jag slog av på takten för att få en ”behaglig” resa till Mora.

raznu_uv90_vasa

Det var nog tur det för hade jag jagat tid hade jag inte varit glad äver att hamna i tåget av 45k-löpare jag kom ifatt efter ca fem mil. Nu blev det till att bara jogga vidare i lugn och ro utan att försöka passera.

Kilometerskyltarna passerade i takt som kändes som minuter. Det rullade på. Förutom att jag stannade i depåerna och åt och drack tog jag inte ett enda gå-steg när jag väl var i gång. Sista biten var lite seg, men ändå överkomlig. Rullade i mål på 8.24.17 med över en timmes marginal till prestationsmedaljtiden. Det var skönt att komma i mål. Benen stelnade till ganska snabbt efteråt och ljumskarna hade fått jobba en hel del på de hala stigarna.

prestationsmedalj_medaljtid_ultravasan_raznu

Färdigsprunget.

asics_hypertri2_ultravasan

Som den asfaltsälskare jag är chansade jag med att köra Asics Hypertri 2 hela vägen. Det visade sig vara rätt val. Hellre lätta, sköna skor med dåligt fäste än tunga, osköna med bra fäste. Halkade runt litegrann bitvis men psyket hade inte klarat trailskor.

duschbuss

Jag mötte Lars igen på skyttelbussen till duschen. Han var på bra humör efter pers (7.37) och tog en groupie! Jag var så stel att jag knappt kom av vid avlämning vid duscharna. Efter dusch åt vi köttbullar (och hängde en hel dag i Mora) och väntade inte Elin och Therese, som hade en lite annan dag än oss.

persbars_ptsch_raznu

Passande persöl i Dalarna!

thegang_finisher

Finishertröjor x 4. Jag, Lars, Elin och Therese.

Mvh

Raz – Dark Trail Runners

tinyDTR

Midnattsloppet Stockholm – med en skylt!

Vilken feedback! Jag hejar ju för att NI är bra! Klicka på Instagram för att komma till bilden och mitt konto!

making_of_skylt

Skylt in the making…!

boaty

Skyltväder i Stockholm, som vanligt!

midnattsloppet_map

Traskade bort i rask takt från Zinken hela vägen till Fjällgatan (stjärnan). Innan dess hann jag träffa en hel del trevliga löpare. Men eftersom promenaden var en bit var jag tvungen att dra långt före första startgrupps start.

skylty

Väl där bedömdes visibiliteten. Det är rätt låga gamla gatlyktor där men jag står ju inte helt tyst så det var nog inget problem. :) Jag stod där och hejade och vrålade mig igenom alla startgrupper från början till (i princip) slut. Therese hade börjat dra sig hemåt och jag var trött i kropp och röst. Rullade hemåt 00.15 efter att ha varit på plats på Fjällgatan 21.30.

Det såg lätt ut!

/Raz

 

En skyltning nästgårds och sedan första på hemmaplan!

eskilstunaloppet_by_night_raz

Följde med till Eskilstuna på fredagkvällen och hejade på Therese, Lars, Pontus, Sofia och alla andra som sprang Eskilstunaloppet by night. Träffade även Instagram-löparen @bk_springer och fick en trevlig pratstund under loppet. Alla i gänget sprang fantastiskt bra och Lars lyckades släpa till sig ett presentkort på ICA tack vare kundvagnsjogg sista femman av tio km…

kkjoggen_katrineholm_raz

Sedan var det igår äntligen dags för första skyltningen på hemmaplan! Dags för KK-joggen (Katrineholm). Skönt att kunna ta cykeln för en gång skull! Trots vindbyar som ställde till det lite lyckades jag placera mig på strategiskt bra ställen. Hejade mig igenom hela 5,1k-startfältet vid ca 3 km-passering och drog efter det iväg och kom lagom till att kvartmaralöparna kommit 3,5 km. Väl där hejade jag och skrek tills nästan alla hade passerat och cyklade som en tok till 8,5 km. Missade bara tätgruppen (och en släpande David Nilsson) men sedan kunde jag heja mig igenom alla, till sista löpare.

Om det är någon som tror att jag bara är på plats och står med en skylt tror ni fel. Jag säger inte att jag dansar, men jag gör mer än att stå tyst och stilla. ;)

citat

De Katrineholmslöpare jag har kontakt med här i staden levererade bra lopp hela bunten. På det hela taget ett lyckat evenemang. Vi hade även Instagram-besök här hemma i samband med loppet. Henrik och Ulrika från Västerås bjöds på bullfest av Therese efteråt. :)

SPRING FÖR LIVET!

Vi ses!

Ultraintervaller – en mil var tredje timme

ultraintervaller2016

Eftersom Jogg.se inte skulle ha sina Ultraintervaller nu i Juli och jag ändå ville testen foten inför kommande utmaningar körde jag den ”mjuka” varianten anordnad av Pace on earth. Även om aktivitet är valfritt i deras version körde jag så som originalet anger 8 gånger 10 km löpning med start 00, 03, 06, 09, 12, 15, 18 och 21. Tog det visserligen väldigt lugnt den här gången men blir ändå förvånad hur lätt det är. Första gången hade jag ju hört hur brutalt det skulle vara… Då tog jag mig bara igenom dem i väntan på väggen. Den kom aldrig. Andra gången visste jag hur det lätt det var och drog på en del. :) Den här gången var det egentligen bara för att få ett kvitto på att foten håller. Så rehabtrappan blev en stege som tog hissen upp till 80 km på en dag. Nu är jag pigg i kroppen och foten klarade det!

comfortzone

Ultraintervaller passar mig mycket bra. Det är min trygghetszon.

jump1

Lätta fötter!

jump2

hypertri2

Två av intervallerna i ganska nya Asics Hypertri 2. Resten hade jag Hyperspeed 4 på fötterna.

perfekt_vader

I mina mått ett perfekt väder. Mumma! Lyx när klädsel inte är något problem. Shorts och linne på alla intervaller. Även i mörkret som synes nedan.

8x10slowjogg

Tog det som sagt lugnt med tanke på foten och hade verkligen inte bråttom hem även om vilan mellan varje blir lite kortare. Therese sprang med de två första nattintervallerna och cyklade med resten. Bra jobbat för en person som inte alls är lika anpassningsbart nattpigg som jag är!

Lars sprang med tre och cyklade med några till.

dark01

Vi är Dark Trail Runners!

Midsommarens bästa

majstang

Avslutade fredagens tvättstugeintervaller med en rejäl majstång i stenöknen vid logistikcentrum. Det ser hyfsat lättsprunget ut vid första anblick men när man väl är ute och trippar runt bland sprängstenen är det klurigare att sätta ner fötterna rätt. Än mer utmanande att springa ett motiv. Nöjd!

dubbel_hopp

Innan dess hade jag sprungit en femma med Therese.

femma

Och en lite snabbare. Längesen jag avslutade någon runda med 3.54, 3.44, 3.36.

enkelhopp

Två dagar innan midsommar joggade jag lätt 15 km i 4.25.

Och två dagar efter midsommar blev det 15 kilometer regnjogg med Therese.

Och sämsta: Här om dagen kom dippen och bakslaget. Depressionen tog över och samtidigt började jag känna av foten mer igen… Det blev sega 15 km på stapplande ben och psyket under ytan. Nu väntar jag hem lite ny merch och hoppas kunna jogga med lätta fötter idag igen. HOPPAS!

Å-loppet Eskilstuna: det är hÅrt att va´suppÅrt!

big_ass_skylt_eskilstuna_a_loppet_raz_dark_trail_runners

Gick i valet och kvalet på om jag skulle åka med Therese (och Malin) till Eskilstuna men regnvädret öppnade upp med extra bra skyltmöjligheter. Therese kläckte ”flyt”-grejen och då var det bara verkställa ”enmanshejarklacken” som någon sa på internet.

skyltverkstad

En vattensäkrad skylt krävde lite mer verkstad än tidigare. Trälim och superpacktejp fixade jobbet!

vilsta_view

Efter en mer eller mindre rask (okej, lite Turf på vägen) var jag på plats på planerat ställe i höjd med Vilsta där löparna skulle passera på andra sidan innan de möttes av mina hejarop.

big_ass_sign_dark_raznu

Med min big ass-skylt syntes jag en bra bit. Det märktes också att jag hördes! :) :) Vad det är roligt med löpare och motionärer som uppskattar publik! Till och med folk med lurar (varför har man ens under lopp?) plockade nyfiket ur dem för att höra vad jag gormade. Therese kom springandes supermycket tidigare än förväntat och jag fattade ingenting! Var de så få sprang?! Nä, hon hade öst på som hon aldrig gjort förut. Jag tog i från tårna och skrek HEJA DARK TRAIL RUNNERS! HEJA THERESE! HEJA THERESE! HEJA THERESE! Rösten höll inte alls lika bra som den hade gjort med öl i strupen men jag gjorde vad jag kunde. Hon drog förbi och jag kunde återgå till att tjoho/peppa/pusha resten av deltagarna. Det regnade på rätt bra ett tag mot slutet. Men med gummistövlar, regnrock och vattensäkrad skylt kommer man långt! Blev igenkänd från både maran och Göteborgsvarvet! När hela fältet hade passerat väntade jag mig en följecyklist (som det brukar vara under motionslopp) men den lös med sin frånvaro. När jag gick tillbaka de ca 3 kilometerna mot stan höll funktionärerna på att plocka ner snitslarna.

Det blev en kul dag! Men loppet som sådant var inte jättebra arrangerat tyvärr. Inte en enda bajamaja, inga ombytes/duschmöjligheter efter loppet. Gymmet som erbjöd toalett och ombyte innan stängde endast en timme efter start. Ganska tajt med tid för en kvartsmara alltså. Men det är ju inte deras fel utan arrangörens. Det fanns heller inga kilometerskyltar längs banan?! Löpare frågade mig hur långt det var kvar. Det borde ju vara hyfsat lättordnat kan tyckas!

Therese persade stort med 1 min och 23 sek på nya tiden 55.51 på kvartsmara (10549 meter). Vårat sällskap Malin sprang även hon urbra på en tid på ungefär 53 minuter. Jag är imponerad.

Väl hemma öste regnet ner men det gjorde inte så mycket för jag behövde ladda om för att klara av min egen löpning. Lite chips, chokladboll, godis och ett gäng glas mjölk senare avtog regnet och jag drog iväg på rehabjogg i ”måttligt” tempo som jag sagt innan.

sen_mil_raz

Min kropp trivs den sena timmen och trots att jag inte vågar belasta foten till hundra procent flöt det på hyfsat lätt.

Over and out!

/Raz

Söder Runt: skyltmannen slår till igen!

raz_skylt_soder_runt

 ALLA SOM SPRUNGIT FÅR ÄTA CHIPS! 

raz_rehab_innan_avresa_soder_runt

Innan avresan till Stockholm hann jag faktiskt med att springa en mil jag också. Efter en seg start (kl 06.33) gick första femman på 22-nånting efter det sprattlade det till lite i benen (förutom höger fot) så andra femman gick på 20-nånting och klockan stannade på 42.44 på hela. För tidigt på dagen egentligen, men skönt att få det gjort. Rehabtrappan must go on!

raz_hang_soder_runt

Hänget innan start var minst sagt avslappnat.

utsikt_skylt_soder_runt_raznu

Utsikten från Södermälarstrand i väntan på löparna var det heller inget fel på! Jag ställde mig på ungefär samma ställe jag stått och vrålat under maran förra helgen. :)

Skrek minst lika mycket den här gången. Löparna kom inte lika tätt och lite närmare mig men det kändes som att det gick hyfsat lätt att läsa texten på skylten för responsen kom i form av leenden, skratt, tummar upp, horns up och sköna kommentarer. Förutom förbipasserande, så stannade även löpare för att föreviga mig och skylten. Kul!

therese_elin

Therese gjorde ett superjobb som personlig farthållare åt Elin som persade milen stort!

chips_skylt_soder_runt

Det var några som frågade var chipsen var. Missförståndet kanske låg i att de hade läst ”Alla som sprungit får chips!” vad vet jag. Men… Det fanns faktiskt mängder med chips på after runen! Så det så! (hade ingen aning om att det skulle vara så, hade bara ren tur). Öl och pizza, framförallt pizza, fanns i mängder…! Loppet och arrangemanget tilltalade mig mycket även om inte jag sprang den här gången.

soder_runt_video

Dök även upp i en video. :) Klicka på bilden för att se den. (öppnas i nytt fönster)

raz_horns_up_skylt_soder_runt_stockholm

En sista bild av skylten. Den fick en värdig begravning vid en busshållplats i Nacka. Tack för mig! Vi ses kanske! ;)

/Raz